Schizofreni har misstänkts vara en autoimmun sjukdom, som reumatism eller MS, men en ny genetisk studie tyder inte på autoimmun sjukdom.
Av 108 gen-områden, som kopplats till schizofreni till schizofreni var det bara sex, som både påverkade immunsystemet och hjärnan.
Det betyder inte att immunsystemet inte är inkopplat utan att det kan vara det på ett annat sätt än vid en vanlig autoimmunsjukdom.
Det kan vara så att miljön och infektioner kan trigga schizofreni och inte själva generna.
Läs mer hos MedicalXpress.
Uppdaterad: 3 september 2018
Att lära sig känna igen tecken på återfall i psykos är viktigast av allt. Alla får inte återfall för 25 % med schizofreni får bara en psykos i livet och kan leva nästan normala liv. Ha en psykos i livet som ditt mål.
Om antipsykotika är enda behandlingen, sjunker psykosrisken från 80 % till 40 %. Är du noga med att ta medicinen blir psykosrisken 20 % och depåinjektioner ger 20 - 30 % färre psykoser än tabletter. Bäst på att förhindra återfall är Clozapin/Leponex och depåinjektioner. Antipsykotika förebygger risken att få psykoser och den effekten är högst efter första psykosen och bara 3 % då. Ingen behandling kan ersätta antipsykotika för att förhindra återfall.
Psykosociala behandlingar kan sänka psykosrisken ytterligare till c:a 5 %.
Återfall orsakas oftast av att medicineringen med antipsykotika avbrutits på egen hand. Missbruk ökar också risken för återfall med 5 gånger. 75 % av de som får tvångsvård har missbruk. Långvariga tankestörningar tyder på hög risk för återfall i psykos och akut akatisi ökar också risken för återfall.
Psykoser orsakas oftast av miljön. Stress kan också trigga psykossymptom och psykoser. Om ens familj stressar, skäller och kritiserar kan psykosrisken fördubblas. Unga och nyinsjuknade har större risk för återfall än de som varit sjuka länge. Får du psykos kan felet vara på din miljö och inte dig.
Vid återfall kan symptomen öka långsamt under en månad hos 50 % och då märks försämringen, men det är svårare när psykossymptomen kommer plötsligt utan förvarning, vilket också kan hända. 70 % kan själv upptäcka att en psykos är på gång, men anhöriga upptäcker 93 %. Symptomen före återfall kan variera mellan individer och samma individ har ofta samma symptom innan återfall.
Sömnen krånglar ofta före ett återfall. Dygnet kan vändas och hög aktivitet råder under den vakna tiden.
Psykoser är bra att undvika för ju fler återfall desto längre tid tar det att återhämta sig. Första psykosen tar återhämtningen 6 månader, andra 12 månader osv.
Psykoser kan försämra förmågan att klara vardagen och göra att boendestöd eller gruppboende krävs. Förlust av hjärnceller kan också förekomma.
Var 6:e psykos leder till förlorad effekt av antipsykotikan.
Vräkning från bostaden kan ske efter hot eller störningar av grannar. Att köra bil under psykos kan ge indraget körkort.
Arbetsförmågan kan förloras, så att arbete blir omöjligt och psykos på jobbet kan ge problem på jobbet.
Självmordsrisken ökar flera gånger liksom risken att hota eller skada andra, vilket kan ge rättspsyk.
40 % av psykoserna sker hemma utan inläggning, som sker främst vid självmordsförsök (hot mot sig själv) eller hot mot andra. Är man ensam och isolerad hemma kan nog en psykos undgå upptäckt.
2000 nedladdningar hittills av appen
I Norge har skapats appen Vägledare i akutpsykiatri för att hjälpa psykiatrerna i Norge och för att skapa enhetlighet och förbättrad kvalité i vården.
Läs mer hos Dagens Medisin.
App för android samt Iphone/Ipad.
Läs Viska:s Framtidens självhjälp och vård - appar.
Uppdaterad: 3 september 2018
Vanföreställningar behöver inte finnas vid schizofreni och inte heller hallucinationer för andra symptom kan förekomma som tankestörningar, beteendestörningar, talstörningar och humörstörningar. Men de ingår som ett av fem symptom, som kan ge schizofrenidiagnos.
Många lider av förföljelseidéer eller paranoia t.ex. att någon är ute efter att skada en. De kan vara mycket intensiva och långvariga och kan övergå i vanföreställningar. Ibland kan de vara vaga och inte riktigt färdigutvecklade – misstänksam och känner sig hotad, men vet ej av vem.
Vanföreställningar anses oftast alltid ingå i psykos. De utmärks av fyra saker: felaktiga, egendomliga (idiosynkratiska), ologiska och envist försvarade.
I princip är det omöjligt att bevisa för personen att vanföreställningen är felaktig och denne kan bli arg om man säger så. Därför säg inte att den är fel, men inte heller att den är rätt. Säg att även om den är verklig för dig så uppfattar många andra det annorlunda, vilket psykologer brukar säga.
Svårigheter för personen att genomskåda vanföreställningen kan bero på överbelastad hjärna och stört tänkande. Ofta kombineras vanföreställningar med misstänksamhet. De behöver inte förekomma hela tiden utan kan poppa upp då och då.
Tre grupper finns:
Inflytande vanföreställningar (kontrollerad utifrån, tankeinsättning, tankeutdragning)
Självbetydelse vanföreställningar (grandiositet, skuld/synd, hänsyftning). Grandiositet kan vara farligt om man tror sig kunna flyga och hoppar ut genom fönstret.
Förföljelse vanföreställningar (vanligast vid schizofreni). Kan vara farliga om man tror sig hotad och handlar i självförsvar.
En bisarr vanföreställning är otrolig och obegriplig samt ej baserad på normal livserfarenhet t.ex tankeinsättning, tankeutdragning, kontrollförluster av kropp eller psyke, eller kropp och handlingar kontrolleras utifrån av en yttre kraft. I DSM IV räckte det med enbart bisarra vanföreställningar för att få schizofrenidiagnos, men ej enligt nya DSM 5.
Vid schizofreni är ofta vanföreställningarna bisarrare än vid vanföreställningssyndrom (paranoid psykos), där ofta personer i omgivningen anklagas och polisanmäls för olika saker, som teoretiskt kan vara sanna t.ex grannen leder ett pedofilnätverk. Efteråt kan det vara mycket jobbigt med de som är arga på en p.g.a polisanmälningarna.
En vanföreställning kan uppstå av en slumpmässig händelse i omgivningen, som får en speciell betydelse av förföljelse. Ofta ges tillfälligheter större betydelse än normalt – en person som hostar kan t.ex vara en signal till SÄPO att nu kommer han.
Exempel på vanföreställningar är förföljelse, spionerande, förgiftning, lurad, inopererade chips eller radiosändare samt att vara en känd person, Hitler eller Jesus. De kan ge ångest, men 25 % av psykoserna är positiva och skapar inte ångest.
Hos vissa kan depression eller mani påverka vanföreställningarna, så att de blir depressiva eller maniska.
Kverulansparanoia är missnöje och misstänksamhet mot samhälle, psykiatrin, sjukvård, rättsväsende mm. Polisanmälningar, överklagande mm kan förekomma och drabbar oftare män än kvinnor.
Hänsyftningsparanoia är att TV, radio, film, musiktexter och händelser i omgivningen egentligen handlar om en själv på ett illvilligt sätt. Kan kanske orsakas av förhöjd självreflektion och för stor fokus på en själv.
Kroppsliga vanföreställningar är att tro sig ha en sjukdom eller kroppsligt fel fastän läkaren friskförklarar en.
Oro kan kanske vara ett förstadium till paranoia enligt en undersökning från 2015. Att försöka minska ångest med KBT och förbättra sömnen kan kanske minska paranoian.
På viska.se var det en man som läste mycket om UFO:n. Han blev ombordtagen på ett UFO, som var så skräckfyllt att han efteråt måste lägga in sig. En annan ringde Rymdstyrelsen och frågade vilken satellit han hade i huvudet. De kunde inte svara på det. En tredje gick till polisstationen för ett år sedan och erkände mordet på Olof Palme. Utan frågor fick han direkt skjuts till psyket och vård där en månad.
Själv trodde jag att folk på stan pratade om mig när jag använde antidepressivat Aurorix, som höjer dopamin. Jag tänkte då varje gång så här: Jag känner inte dem, så om de träffas pratar de om saker som handlar om dem själva. Jag hör heller inte att de pratar om mig, så det är bara paranoia. Det hjälpte bra, men jag slutade senare med Aurorix.
Uppdaterad: 23 augusti 2017
För att lyckas att själv behandla symptom krävs rätt strategi. 50 % har kvarvarande symptom trots medicin och andra behandlingar. Dessutom kan lindrigare symptom vara svåra att få bort med medicin. Psykofarmaka brukar alltid vara bättre vid kraftigare symptom t.ex vid inläggning. Det är då det märks en kraftig effekt. Därför är det viktigt att prova självhjälp som tillägg till din vanliga behandling när du har symptom som besvärar dig. Idag tillbringar en med schizofreni 2 % av tiden hos psykiatrin, så resten av tiden är det självhjälp, som gäller.
Tänk på att ett symptom kan påverka andra symptom. Om du lindrar ångest kan röster och paranoia minska också. Ångest, sömnsvårigheter och stress är viktiga och besvärliga symptom, som påverkar andra symptom.
Ett självhjälpsråd kan nog kosta 200 miljoner kronor att vetenskapligt bevisa effekt för och därför är självhjälp inte så väl bevisad. Appar kan ge möjlighet att bevisa effekten av självhjälpsråd billigt, men vi är inte där än. Psykosociala behandlingar, som ger kunskaper och självhjälpsråd har dock ofta bevisad effekt, vilket indirekt bevisar nyttan av självhjälp.
Identifiera symptom som är envisa och som inte går över. Börja behandla det symptom som är värst och som mest stör din vardag. Du skall bara behandla ett symptom i taget. Skriv ner på ett papper hur symptomet brukar upplevas. Viska har ett pdf-formulär för detta som är mycket bra, som man kan skriva i och spara. Formuläret tar också upp ångest, sömn och stress, som kan förstärka andra symptom och viktiga att därför bedöma. Formuläret finns här.
Kartlägg dina symptom. Skriv ner på papper hur ofta dina symptom kommer, deras styrka och ange också om något i din omgivning kan ha varit orsaken. I denna bok kan du mäta hur stora de flesta symptomen är, vilket är unikt för självhjälpsböcker. Genom att göra så kan du komma på vad som kan förvärra eller lindra dina symptom. Psykossymptom påverkas ofta av omgivningen.
Följ självhjälpsråden för det symptom du har och starta din självbehandling men testa bara ett råd i taget. Fortsätt att kartlägga dina symptom, så att du ser om du får någon effekt av din behandling.
De råd du märker ger effekt använder du mer av och mindre av de råd, som inte ger så bra effekt. Planera också hur ofta du skall ge dig behandlingen. Mediciner doseras regelbundet och samma sak gäller att självhjälpen måste upprepas och särskilt när du får symptom.
Utvärdera din behandling. Det kan krävas att du försöker förbättra och förändra din behandling och självhjälpen, så den blir bättre anpassad till din situation. Använd symptomskalorna i denna bok för ditt symptom eller PANSS eller BPRS-skalorna, som mäter många olika symptom samtidigt. Du kan då se om andra symptom också minskar.
Minst två olika självhjälpsråd bör du använda för varje symptom. Forskningen visar att de med fler självhjälpsråd i behandlingen lyckas bättre att behandla envisa symptom.
Hämtad delvist från boken:
Clinical Handbook of Schizophrenia (2008) sid 273-274.
Emiliana Borrelli har gjort denna studie
Parkinsonism (stelhet, darrningar, långsamma rörelser) är en biverkan av gamla antipsykotika och särskilt Haldol, men även Risperidon i höga doser kring 6 mg/dag.
En ny undersökning tyder på att parkinsonism orsakas av blockad av dopamin-2-receptorer i interneuron i hjärnans striatum.
Blockaden ökar frisättningen av acetylkolin, som orsakar parkinsonismen.
Studien förklarar varför denna biverkan uppstår och att antipsykotika, som också blockerar acetylkolin (Clozapine, Olanzapin, Seroquel/Quetiapin) kan vara bra vid denna biverkan.
Läs mer hos MedicalXpress.
Läs också nyheten Nyare antipsykotika ger inte rörelsestörningar utan bara gamla antipsykotika.
Läs Viska:s Rörelsebiverkningar av antipsykotika.
Yale är det 10:e bästa universitet i världen
En individs risk för att få psykos kan nu bli säkrare uppmätt än tidigare efter en riskkalkylator från Yale Universitet i USA.
Ungefär 20-30 % av individer, som är 12-35 år gamla, som har tidiga tecken på psykos utvecklar psykos inom 2 år. Genom att utveckla en riskkalkylator baserad på profiler av riskindikatorer går det ange sannolikheten för psykos hos individer.
Risken för psykos i denna studie var 16 % efter 2 år.
Mer av ovanligt tankeinnehåll och misstänksamhet, större nedgång i socialförmåga, sämre ordinlärning och minne, långsammare processtid och lägre ålder bidrog till individens risk för psykos.
Risken för en individ bestäms via profilen på dessa 5 faktorer tillsammans med om schizofreni finns i familjen och stressande och traumatiska livshändelser.
Läs mer hos Yale News.
Vissa kan ha agitation 12 gånger per år
Agitation förekommer hos 90 % med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär (särskilt vid mani) och akut agitation kan finnas 12 gånger per år.
Agitation karaktäriseras av rastlöshet, irriterad, meningslösa rörelser, kraftigare svar på stimulans och svåra känslomässiga och kroppsliga påfrestningar.
Risk finns för att skada sig själv och andra, vilket gör att agitation skall snabbt behandlas.
Beteendeterapi med de-eskalering kan fungera, men vid svårare agitation krävs läkemedel också.
En metaanalys på 3800 patienter med agitation visade att efter en timme var Zyprexa/Olanzapin bäst och efter 2 timmar Risperidon + Iktorivil.
De-eskaleringsteknik kan göra att placeboeffekten ökar och göra det svårare att bevisa effekt av läkemedel.
Läs mer hos MPR
En genomgång av 82 kliniska studier hur antidepressiva påverkar schizofrenin, som tillägg till antipsykotika har gjorts.
Antidepressiva har en liten positiv effekt med liten risk för att förvärra psykossymptom och biverkningar.
Ungefär 30 % med schizofreni får antidepressiva. I USA rekommenderas det mot depression och negativa symptom, medan i England anses nyttan otillräckligt bevisad.
Antidepressiva hade följande effekter: depression - 25 %, negativa symptom - 30 %, positiva symptom - 17 %, alla symptom -25 %, och livskvalite förbättrades 32 %.
Antidepressiva skiljde sig inte från kontroller vad gällde återfall i psykos, medicinavbrott och biverkningar.
Biverkningar, som kopplades till antidepressiva var magont, förstoppning, yrsel och muntorrhet.
Läs mer hos Healio.
Dr Kate Merrit - läkemedel som sänker glutamat kan ha effekt mot schizofreni
60 studier på glutamatnivåerna i hjärnan har analyserats. Viktigast var att glutamat är förhöjd i flera delar av hjärnan: mediala temporala kortex, basala ganglierna och talamus.
Förändringarna varierade med sjukdomsförloppet.
De med tidiga tecken på schizofreni hade förhöjt glutamat i mediala frontala kortex , men inte vid schizofreni i flera år.
I mediala temporala kortex var det motsatsen.
Detta tyder på att läkemedel, som kan sänka glutamat kan ha effekt mot schizofreni.
Läs hos MedicalResearch.
Sida 346 av 440