De flesta psykiska sjukdomar kan försämra kognitionen och försämra arbetsförmåga?
En internationell forskargrupp har hittat gener betydelsefulla för kognitionen.
Det kan leda till nya behandlingar mot kognitiv nedsättning vid t.ex schizofreni och ADHD.
I studien undersöktes 35 000 personer med kognitiva tester och sedan genetiska studier.
Ett fåtal specifika gener kopplades till kognitionen, men det fanns gener som både gav psykisk sjukdom och samtidigt också nedsatt kognitiv förmåga.
Nedsatt kognitiv förmåga är viktig för allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni.
Forskarna fann en koppling mellan personlighet och högre kognitiv förmåga med öppenhet för nya idéer och testa nya saker.
Det är inte bara vid schizofreni och ADHD kognitionen kan vara nedsatt utan också vid ångestsjukdomar, bipolär och depression.
Läs mer hos ScienceDaily.
Läs artikeln i Molecular Psychiatry.
Hände på Skellefteå Sjukhus
Stöd från en narkosläkare är inte tillräckligt för att ännu inte legitimerade läkare ska få tjänstgöra självständigt och ha eget patientansvar på en psykiatrisk akutmottagning.
Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Läs mer hos Läkartidningen.
Forskare i USA har utvecklat ett chip, som är en modell för kontakten mellan tre olika områden av hjärnan.
Chipet användes utanför kroppen för att karaktärisera skillnader mellan neuron från olika delar av hjärnan för att efterlikna kontakterna i hjärnan.
Forskarna är förvånade hur olika nerverna är i olika delar i hjärnan.
Det fanns variation i celltyperna, metabolism, proteintillverkning och elektrisk aktivitet.
Nervcellerna förändrades mycket, när de fick kontakt med nerver från ett annat område av hjärnan.
Chipet kan användas för att studera både neurologiska och psykiska sjukdomar.
Med drogen PCP kunde de framkalla schizofreni på chipet och se hur kontakterna påverkades.
Läs mer hos ScienceDaily.
Antipsykotiska läkemedel ska användas på tydlig indikation och i välavvägd dos. Om behandlingssvar tidigare har erhållits med ett läkemedel är det en fördel att använda samma läkemedel om behov av läkemedelsbehandling uppstår igen. Utvärdering bör ske efter dostitrering med adekvat uppföljningstid för respektive dos. Vid långtidsbehandling bör uppföljningen omfatta strukturerad symtomskattning och regelbundna kontroller av biverkningar, minst en gång per år.
Risk för viktökning; nedsatt glukostolerans och förhöjda blodfetter föreligger, särskilt vid behandling med olanzapin eller klozapin. Livsstilsåtgärder för förbättrad kardiovaskulär hälsa är angeläget. Alla antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala symtom. Eftersträva därför alltid lägsta effektiva dos, särskilt vid behandling av unga och äldre.
Vid långtidsbehandling är depotinjektion ofta att föredra, dock inte till äldre.
I första hand:
Abilify eller depåinjektion Abilify Maintena
Risperdal eller depåinjektion Risperdal Consta
I andra hand - vid terapiresistens:
Clozapine
Läs mer hos Janusinfo.
Redan på 1800-talet och långt före antipsykotika och övervikt hade de med schizofreni en förhöjd risk att få diabetes
En studie har gjorts på nyinsjuknade som aldrig fått antipsykotika eller nyss fått antipsykotika.
Diabetes karaktäriseras av förhöjt blodsocker och ju högre blodsocker desto högre risk.
Försökspersonerna hade förhöjda blodglukosnivåer och också högre insulinnivåer (som ses vid typ 2 diabetes) och högre insulinresistens redan som nyinsjuknade. Dessa skillnader fanns trots korrigering för diet och motion.
Att schizofreni ökar risken för diabetes typ 2 kan bero på många saker, som genetiska faktorer, stress och faktorer under graviditeten.
Forskarna säger att det är en väckarklocka om att nyinsjuknade måste få förebyggande behandling mot diabetes typ 2.
Läs mer hos The Conversation.
För föreläsare finns böcker från 2011:
Essentials of schizophrenia (587 kr) Schizophrenia 3rd Edition (1551 kr)
För studenter finns att läsa:
Schizophrenia: A Very Short Introduction (2003) (76 kr)
Schizophrenia Genesis: The Origins of Madness (1990) (från Amazon i England - en klassisk bok)
Läs mer hos Schizophreniaforum.org
Att prata om stress, depressioner och psykisk ohälsa i allmänhet kan minska stigmat och få fler att söka hjälp tidigare hoppas sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).
Han anser också att staten kan göra mycket för att minska stressen i samhället, särskilt hos personer som arbetar inom välfärden.
Psykiatrin kan inte göra sitt jobb fullt ut eftersom det är så stark tryck från patienter som borde ha fått hjälp i primärvården eller som aldrig ens borde ha blivit patienter om det förebyggande arbetet varit bättre.
Läs mer i Dagens Nyheter.
Psykofarmaka brukar inte ge effekt mot lindriga symptom. Som inlagd är effekten bäst
Onödiga ingrepp och överkonsumtion på sjukhusen är ett växande problem, globalt och i Sverige.
Rätt vård är minst lika viktigt som rätten till vård.
Särskilt i den psykiatriska vården spills pengar på ovissa behandlingar av lindriga besvär medan riktigt sjuka patienter löper risken att försummas.
Det som bland landstingspolitiker kallas ökad tillgänglighet är ofta liktydigt med att medicinska prioriteringar sätts ur spel.
Röstsvaga patienter hamnar sist i kön.
Läs ledaren i Dagens Nyheter.
Nyligen avslutades PRIO-projektet Medarbetare med brukarerfarenhet på Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri Södra Stockholm.
De egenerfarnas insatser har uppskattats av såväl patienter som personal.
Läs mer hos Norra Stockholms Psykiatri. Tack tryskey för tipset!
Det finns inga hopplösa fall, säger Päivi Rissanen, som doktorerade på sina egna upplevelser inom den psykiatriska vården.
Efter åratal av felaktig behandling och bl.a schizofrenidiagnos landade hon själv på den rätta diagnosen dissociativ störning.
Läs mer i Ny tid. Tack aspie för tipset!
Sida 333 av 444