Genom att använda ett hundratals mutationer kopplade till schizofreni har amerikanska forskare använt en sofistikerad dataanalysmetod för att hitta dolt släktskap mellan synbart helt obesläktade gener.
Analysen visade att många av de muterade generna vid schizofreni är organiserade i två huvudsakliga nätverk, som deltar i ett fåtal viktiga processer, som axonstyrning, synapsfunktion, neuronmobilitet och kromosomförändring.
Studien upptäckte också en koppling mellan schizofreni och autism.
Läs mer i MedicalXpress.
Trots många indirekta bevis som tyder på att N-methyl-D-aspartat receptorer (NMDARs) spelar en viktig roll i positiva och negativa symptom har det varit förvånande svårt att indentifiera strukturella eller funktionella skillnader i dessa receptorer vid sjukdomen, vilket fått många forskare att försöka hitta skillnader nedströms NMDARs.
En ny studie har dock hittat minskat uttryck av NR1 och NR2C subenheter av NMDARs.
Studien kopplade också en SNP i genen för NR2B subenheten till både dålig kognitiv förmåga och reducerat uttryck av NR1 subenheten i dorsolaterala prefrontala kortex hos personer med schizofreni.
Från Schizophreniaforum.org.
Syskon och föräldrar till personer med schizofreni har en signifikant ökad risk för en rad andra icke-psykotiska psykiska sjukdomar visar amerikansk forskning.
De sjukdomar som återfanns var bipolär I (riskökning 4,3 gånger), bulimi (3,8 x), generell ångest (3,5 x), separationsångest (3,1 x), narkotikamissbruk (2,8 x), beteendestörning (2,5 x), dystymi (2,5 x), PTSD (2,3 x), alkoholmissbruk (2,3 x), depression (2,2 x) och socialfobi (2x).
Det tyder på att riskfaktorer för schizofreni kan öka risken för andra psykiska sjukdomar också.
Läs mer hos NEWSMedical.
Tonåringar med psykotiska symptom hade en 10-faldig ökning av suicidalt beteende.
Om depression dessutom fanns, så var riskökningen ännu större och 14 gånger.
Bland alla tonåringar med självmordstankar så hade de med psykotiska symptom nästan en 20-faldig ökning i självmordsplanering eller självmord jämfört med övriga.
Läs mer hos Healio.
Forskare från Bergen i Norge har funnit nytt stöd för sin teori att cannabisanvändning orsakar en tillfällig kognitivt sammanbrott hos icke-psykotiska individer, vilket leder till kronisk psykos.
I en fMRI studie fann man ett annorlunda hjärnaktivitetsmönster hos personer med schizofreni med tidigare cannabisanvändning än hos personer med schizofreni som aldrig använt cannabis.
Läs mer hos ScienceDaily.
Det finns ett ökande antal ledtrådar att immun- och inflammatoriska mekanismer är viktiga vid schizofreni.
I en ny studie undersöks betydelsen av inflammatoriska ämnet interleukin-1β-genen på hjärnfunktionen vid schizofreni.
Interleukin-1β frisätts i blodet vid stress och det är ett sätt på vilket stress kan framkalla inflammation.
Interleukinerna har dock också betydelse för hjärnans utveckling och andra funktioner i hjärnan.
Läs mer hos Science Codex.
Psykiatrer har oroat sig över att medicinen mot schizofreni kan förbättra psykisk hälsa till priset av den kroppsliga hälsan och livslängd, men ny forskning visar att denna oro är ogrundad.
En ny studie visar att de med schizofreni, som noga tar medicinen och som träffar personal inom psykiatrin regelbundet lever längre än de som inte gör detta.
De som tog höga doser av gamla antipsykotika hade dock 88 % större risk att dö.
Läs mer hos WebProNews.
Det har väldigt länge forskats på störda ögonrörelser kopplat till schizofreni.
Genom att använda en serie av enkla syntester har forskarna nu undersökt om dessa ögonrörelsetester kan användas för diagnostik av schizofreni.
De kunde med sina data utveckla en modell som kunde skilja schizofreni från normala friska personer med imponerande 98,3 % säkerhet.
Läs mer hos EurekAlert.
Även när medicinen lyckas ta bort deras psykos, så kämpar de flesta med schizofreni för att skapa fullvärdiga och meningsfyllda liv med eget boende, arbete eller utbildning och nödvändiga relationer.
Hur väl de lyckas med detta kan ha rötterna i synperception enligt en ny studie.
Studien undersöker matematiskt hur olika delar av sjukdomen passar ihop tillsammans genom att rita bedömningar av 191 personer med schizofreni.
En linjär väg passar data bäst med synperceptionsförmåga kopplad till socialkognitivförmåga, som sedan var kopplad till motivation och självförtroende, vilket korrelerade med resultatet i funktionsförmåga.
Denna typ av kedjereaktion tyder på att behandlingar som inriktar sig på perceptionsstörningar kan slutligen förbättra en persons funktionsförmåga i vardagen.
Från Schizophreniaforum.org.
De som är behandlingsresistenta och inte får effekt av antipsykotika har en lägre tillverkning av dopamin än de som får effekt av antipsykotika enligt en engelsk studie.
Dopaminsyntesförmågan hos de behandlingsresistenta var jämförbar med normala friska personer, vilket tyder på att antipsykotika har endast effekt hos de med en förhöjd dopaminsyntes.
Från Schizophreniaforum.org.
Sida 429 av 445