När familjen ringer 17-åriga Martin Bengtsson som inlett en proffskarriär i Italien säger han att allt är bra, även om det inte stämmer.
Efter en psykisk krasch i unga år tar livet nya vändningar.
Idag är Martin fortsatt kritisk till hur barn tränas inom fotbollen, och hur lite fokus som ligger på måendet.
Läs mer hos Revansch.
Att vara nära anhörig till en person som har psykisk ohälsa är utmanande, särskilt för någon som har ett kontrollbehov.
Lindha Holmqvist beskriver det som att det är som att åka karusell med förbundna ögon.
Läs mer i RSMH-bloggen.
När får man ta livet av sig? undrar psykiatriprofessorn Christian Rück i boken Ett liv värt att leva.
Hur kommer det sig till exempel att assisterat självmord i många länder är accepterat och rentav ses som ett värdigt sätt att dö men att suicid inte gör det?
Är det bara för att man anser att den som tar sitt eget liv lider av en botbar sjukdom?
Vems är felet när någon suiciderar?
Läs mer i Läkartidningen.
Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni kan istället lida av ett sällsynt syntillstånd som kan få andra människors ansikten att verka "demoniska", hävdar en ny studie.
Tillståndet, som kallas prosopometamorfopsi (PMO), kan göra att andras ansiktsdrag verkar fruktansvärda - hängande, större, mindre, ur position eller sträckt ut på ett störande sätt.
Lyckligtvis varar de flesta fall bara några dagar eller veckor, men vissa fall varar förvrängningar i ansikten i flera år.
Tillståndet är ganska sällsynt med endast cirka 80 fallrapporter som någonsin publicerats om personer som lider av PMO.
Läs mer hos UPI.
Silvano Arietis bok Interpretation of Schizophrenia belönades med 1975 års U.S. National Book Award i kategorin Vetenskap.
Mer än 40 år senare är det fortfarande det viktigaste bidraget till den psykologiska förståelsen av schizofreni sedan Kraepelin och Bleuler.
Samtida psykiatriker och psykoterapeuter skulle göra klokt i att granska Arietis enorma bidrag till området.
Trots sitt livslånga engagemang för psykoterapi av schizofreni, nedvärderade Arieti aldrig vikten av biologisk forskning, och han undvek inte heller behandling med psykofarmaka.
I sin briljans insåg Arieti att det biologiska och det psykodynamiska inte är konkurrerande sanningar utan snarare kompletterar varandra.
Läs mer i Psychology Today.
Ett sammandrag av hans bok finns hos Wikipedia.
Det verkar som att 2024 ser ut att bli ett stort år för utvecklingen av nya mediciner mot schizofreni med flera kliniska prövningar på gång.
Nyligen tillkännagav Boehringer Ingelheim och Sosei Group Corporation ett samarbete för att utveckla GPR52-agonister, ett nytt mål för G-proteinkopplad receptor (GPCR).
Målet är att förbättra för patienterna genom att ta itu med de positiva, negativa och kognitiva symtomen på schizofreni.
Läs mer hos Labiotech.
Under två år har det Arvsfondsfinansierade projektet Mötesplats Anhöriga Samsjuklighet, MAS, kartlagt situationen för anhöriga till personer med samsjuklighet.
En nysläppt rapport visar att de anhöriga har en tuff vardag med oro, sorg och bristande stödinsatser.
Läs mer hos NSPH.
Läs rapporten om att vara anhörig till någon med samsjuklighet hos NSPH.
Den andra biodokumentären om den framgångsrika José González återkommer till teman om psykisk ohälsa och artistens spretiga tankevärld.
Dessvärre inte mycket nytt, skriver Kajsa Haidl.
José González har haft tre psykiska sammanbrott under sin karriär som musiker.
Tillvarons kombination av stress, press och sömnlöshet försatte honom i ett tillstånd av paranoia och vanföreställningar, där han ett tag trodde att fiskmåsarna utanför de neddragna persiennerna var flygande övervakningskameror.
Läs mer i Dagens Nyheter.
Endast 17 procent av de nya användarna 2015–2016 hämtade ut bensodiazepiner 3 gånger under första året.
Mindre än hälften av dem fortsatte sedan att hämta ut minst 3 uttag året efter
Även om det är positivt att användningen av de beroendeframkallande läkemedlen har minskat till förmån för melatonin och de sedativa antihistaminerna, är användningen av de senare inte okomplicerad, då långtidssäkerheten för melatonin inte är känd och det finns risk för bland annat hjärtrytmrubbningar med antihistaminer.
Det finns anledning att fortsatt följa förskrivningen av sedativa antihistaminer och melatonin framöver.
Läs mer i Läkartidningen.
Amerikanska forskare fann att genetiska varianter i glutamat- och GABA-vägarna var starkt förknippade med brister i kognitiv kontroll och sociala problem.
Dagens antipsykotika riktar sig vanligtvis mot dopamin och är vanligtvis effektiva för att minska hallucinationer och vanföreställningar. Men de nya resultaten tyder på att kognitiva problem - som i hög grad påverkar en persons liv - drivs av neurotransmittorvägar som inte påverkas av nuvarande mediciner.
När patienterna delades i grupper efter deras individuella typer av sjukdomssymtom och genetiska varianter, fann hon att patienter med allvarliga symtom naturligt separerades i två undergrupper — de som främst upplever kognitiva problem och de som främst har hallucinationer och vanföreställningar. De med hallucinationer och vanföreställningar svarar vanligtvis bra på befintliga mediciner, men de med kognitiva problem gör det inte.
Läs mer hos UC Davis.
Sida 13 av 444