och min bror var inte på det barnhemmet ute i skogspartiet, det var bara jag där - han var på barnhemmet inne i staden hela tiden som jag senare kom till sista tiden, kanske därför han inte insjuknade.
Amandara skrev: Min kontaktperson och min vän M fattar mer om min psykiska situation än jag kunde ana. Nästan läskigt vilken förståelse de har. Nästan riggat av media.....nej det tror jag inte men....
Jag blir sällan paranoid på senare år. Men en gång var jag tvungen att fråga min kontaktperson om han inte egentligen pluggade inom psykologi istället för inom ekonomi. Det var som att allt klaffade på ett större plan. Minns inte vad han sa då men ibland känns det som det finns en mening med allt inom ett större spektrum.
“Give me six hours to chop down a tree and I will spend the first four sharpening the ax.”
- Abraham Lincoln
Nä, det är verkligen inte bra när någon inte
begriper en! Jag tror jag har psykiska symptomen DID (dissociative identity disorder = Dissociativ identitetsstörning) också utöver schizofreni eftersom jag var med om en trafikolycka när jag var 5 år gammal så då kan det vara svårt att förstå mig.
Ofta går det bra att informera syskon och föräldrar om sin sjukdom, men helst inte andra. Nu bor din syster i Rumänien, så jag kan inte tänka mig att det är skadligt för henne att veta.
Systern har lagt upp statusar där hon använder ordet "stark" hela tiden. "Oavsett vad som händer så är jag stark". Och det var efter jag berättade. Jag tycker det är elakt att antyda att vi är svaga. Tänk vad vi får kämpa igenom psykoserna våra, mani , stress, vanföreställningar och paranoia och panikattacker. Sådant kan vara så jobbigt att man går in i väggen. Det är vi som är starka som tar oss igenom det! !
