- Inlägg: 1190
Budget
18 år 5 månader sedan #27815
av Undrande
Jag gjorde en grov budget, och inser att dagen efter jag fått pengar är jag helt pank. Back.
Dessutom ska jag till sjukhusets tandläkare, å 610kr, + köpa medicin, okänt belopp men minst 1000 lär det bli, de som väntar på apoteket kostar 600, sen blir det ju säkert mer..
Spolar alla receptfria medel i budgeten.
Det får bli värre så jag får på recept.
Jag förstår inte detta. Vad ska jag göra? Finns inget att skära i.
Dessutom ska jag till sjukhusets tandläkare, å 610kr, + köpa medicin, okänt belopp men minst 1000 lär det bli, de som väntar på apoteket kostar 600, sen blir det ju säkert mer..
Spolar alla receptfria medel i budgeten.
Det får bli värre så jag får på recept.
Jag förstår inte detta. Vad ska jag göra? Finns inget att skära i.
18 år 5 månader sedan #27820
av Undrande
Eftersom budgeten inte riktigt går ihop före detta är det ju nästan omöjligt att ligga ute med pengarna.
Det brukar bli så att allt fördyras rejält genom detta.
Och var krona måste vägas på en guldvåg. Hela tiden.
Nej, jag får både för tandläkaren och för medicinen, men efteråt.jennynen skrev: Men vad säger soc? De kan väl inte tillåta att det är såhär? Det låter ju helt knäppt!
Eftersom budgeten inte riktigt går ihop före detta är det ju nästan omöjligt att ligga ute med pengarna.
Det brukar bli så att allt fördyras rejält genom detta.
Och var krona måste vägas på en guldvåg. Hela tiden.
18 år 5 månader sedan #27824
av Undrande
För ett halvår sen fick jag natriumklorid för sköljning av näsan, de sa jag skulle köpa "renessans" men det gick ju verkligen inte ekonomiskt, så jag fick recept på natriumklorid, eftersom det var viktigt med steriliteten o så.
Lämnade in kvito på 68 kr till soc, och fick dem.
Det var ju inte högkostadsskyddat, så efter ngn dag ringer socgubben, as-arg, i 30 min förklarar han att det bara är saker på högkostadsskyddat recept de betalar och att de gjort fel. Rimligen kostar han 500kr per timme, så han la 250kr på att skälla på mig.
De har massmöten om ett bäddsett.
Man behöver inte mattor och lampor.
Jag får aldrig träffa ngn, får ringa från en telefon i receptionen in till kontoret och hoppas de svarar. Har ingen vanlig telefon, bara kontantkort, har inte råd med abb-avgiften på den vanliga så det är en pina att ringa på dagen.
Jag behöver en hel del såna receptfria grejer, för mig är det en fasa att ngt är receptfritt för då får man "ta från klädbudgeten".
jag har inte köpt några kläder på ett halvår. Jo, ett paket strumpor, för nästan alla var trasiga.
Sen alla extrakostader, som ex ett nytt körkort, har inget leg numer.
Ingen cochar en heller med hur man ska göra, alla bara rycker på axlarna, doktorn vill ju inte skriva ut "för starka" mediciner, soc vägrar stå för de "svaga". Hur göra? kan inte jobba extra elle ngt, det dras ju bara av, och för att få ihop 10000 per månad som ju ung är det soc ger.... (med el, mediciner, läkarbesök, tandläkare osv) ja..
Jag har ingen familj, och mina bekanta är fattiga och ingen bor på gångavstånd. Bilen är oskattad och oförsäkrad. Jag har slutat röka.
Under dessa förutsättningar ska jag allså jobba med mig själv och bli mindre deppad och ångestfylld? Man vet ju dessutom att ex psoriasis utvecklas direkt med psyket.
Tur man fick salva på mottagningen idag, trodde jag skulle behöva köpa den. Men som sagt, sist jag var där stod det en man som troligen hade cancer, 1,5 månader skulle han få vänta på en undersökning hörde jag.
Hade jag haft en tid hade jag sagt att han skulle ta den. det kliar kanske lite, och svider, men ...
äh, bitter surgubbe som bara gnäller e vad jag e.
Borde väl stjäla eller jobba svart.
Lämnade in kvito på 68 kr till soc, och fick dem.
Det var ju inte högkostadsskyddat, så efter ngn dag ringer socgubben, as-arg, i 30 min förklarar han att det bara är saker på högkostadsskyddat recept de betalar och att de gjort fel. Rimligen kostar han 500kr per timme, så han la 250kr på att skälla på mig.
De har massmöten om ett bäddsett.
Man behöver inte mattor och lampor.
Jag får aldrig träffa ngn, får ringa från en telefon i receptionen in till kontoret och hoppas de svarar. Har ingen vanlig telefon, bara kontantkort, har inte råd med abb-avgiften på den vanliga så det är en pina att ringa på dagen.
Jag behöver en hel del såna receptfria grejer, för mig är det en fasa att ngt är receptfritt för då får man "ta från klädbudgeten".
jag har inte köpt några kläder på ett halvår. Jo, ett paket strumpor, för nästan alla var trasiga.
Sen alla extrakostader, som ex ett nytt körkort, har inget leg numer.
Ingen cochar en heller med hur man ska göra, alla bara rycker på axlarna, doktorn vill ju inte skriva ut "för starka" mediciner, soc vägrar stå för de "svaga". Hur göra? kan inte jobba extra elle ngt, det dras ju bara av, och för att få ihop 10000 per månad som ju ung är det soc ger.... (med el, mediciner, läkarbesök, tandläkare osv) ja..
Jag har ingen familj, och mina bekanta är fattiga och ingen bor på gångavstånd. Bilen är oskattad och oförsäkrad. Jag har slutat röka.
Under dessa förutsättningar ska jag allså jobba med mig själv och bli mindre deppad och ångestfylld? Man vet ju dessutom att ex psoriasis utvecklas direkt med psyket.
Tur man fick salva på mottagningen idag, trodde jag skulle behöva köpa den. Men som sagt, sist jag var där stod det en man som troligen hade cancer, 1,5 månader skulle han få vänta på en undersökning hörde jag.
Hade jag haft en tid hade jag sagt att han skulle ta den. det kliar kanske lite, och svider, men ...
äh, bitter surgubbe som bara gnäller e vad jag e.
Borde väl stjäla eller jobba svart.
18 år 5 månader sedan #27835
av Isa-Alise
Ett tag när jag var sjuk och låg på psyket bad jag socialen ta hand om mina räkningar... de betalade då dem åt mig... jag vet inte om det skulle hjälpa dig, om du fick matpengarna, men socialen tog hand om alla räkningar direkt....
Man kan få god man också som hjälper en med ekonomin om det är svårt... då tar den gode mannen hand om räkningarna, och man får pengar till mat kläder och nöjen...
Du kanske tycker att sånt är förmynderi... men det kanske skulle hjälpa att få någon annan att inse hur läget är med pengarna...
Ett personligt ombud eller en kurator kan också vara till hjälp...
Och jag tycker du borde söka pengar ur någon fond.... du har säkert möjlighet att få det...
Man kan få god man också som hjälper en med ekonomin om det är svårt... då tar den gode mannen hand om räkningarna, och man får pengar till mat kläder och nöjen...
Du kanske tycker att sånt är förmynderi... men det kanske skulle hjälpa att få någon annan att inse hur läget är med pengarna...
Ett personligt ombud eller en kurator kan också vara till hjälp...
Och jag tycker du borde söka pengar ur någon fond.... du har säkert möjlighet att få det...