Hjälpa till i kyrkan

Gläder mig åt att du funnit något du tycker om att göra

Tack Mumrik! Jag hoppas att jag ska passa in där. Om allt går som jag hoppas kommer jag hjälpa till i kyrkan två dar i veckan och samtidigt jobba 25-50%. Men vi får se hur allt utvecklar sig.

Hoppas du hittar vägen fram till ett meningsfullt liv.

Tack Amandara, detsamma!

Idag när vi skulle ta undan maten satt jag och pratade med en av gästerna. Psalmböcker delades ut till alla för vi skulle sjunga. När jag fick min psalmbok från den ansvarige i kyrkan så kändes det som hon var sur på mig för att jag bara satt och pratade och inte hjälpte till, som om hon tyckte jag var lat. Saken är den att jag är nästan säker på att hon inte var sur på mig, men ändå så kände jag så. Det verkar på något sätt ligga i mitt inre, en känsla av att jag alltid gör fel, och inte klarar mitt jobb, att jag är dålig. Någon som känner igen sig, och vad kan man göra åt detta? Jag ska fråga henne på onsdag om hon kände så. Sen när jag är rädd för att göra fel, så är jag rädd för att ta inititativ, och så blir det lätt fel också.

Det har hänt mig också, när jag jobbade idéellt i kyrkan. Då stod jag mest vid diskhon och diskade.
Det var meningen att vi skulle få gå undan och ta en kaffepaus mitt i. En gång när jag satt och drack
kaffe med en annan som jobbade där, kom en av kvinnorna och sa till mig "du har mycket disk i köket"!
Det var inte mer disk än vanligt. Jag skyndade mig ut i köket och diskade så fort jag kunde utan att säga
ett pip. Till saken hör att den här kvinnan vid ett annat tillfälle sa provocerande att hon aldrig hade diskat
i kyrkans café. Jag hade inte alls suttit lång stund.