- Inlägg: 131
Sömnen
18 år 11 månader sedan #13847
av Zedd
Jag mår ofta fruktansvärt dåligt när jag vaknar. Som jag minns det från när jag var frisk kände jag antingen inget särskilt när jag vaknade eller så mötte jag den nya dagen med tillförsikt. Är sömnen och drömmarna ofta väldigt obehagliga när man har schizofreni? Minns nästan aldrig vad jag drömmer och i så fall nästan bara drömmar som är positiva.
18 år 11 månader sedan #13854
av Undrande
Mina drömmar är absurda.
Tex så var jag hos ngn tjej, vars far var polis. Han snodde min instrumentbräda, i en volvo 850 jag hade, innan han skulle jaga mig i en biljakt genom smålandskogarna.. Tror han snodde fler inredningsgrejer, men jag minns just hålet där instrumentbrädan var...
Jagandet. De jagar mig alltid...
Fast det var mmkt värre förr...numer så är det sällan.
Tex så var jag hos ngn tjej, vars far var polis. Han snodde min instrumentbräda, i en volvo 850 jag hade, innan han skulle jaga mig i en biljakt genom smålandskogarna.. Tror han snodde fler inredningsgrejer, men jag minns just hålet där instrumentbrädan var...
Jagandet. De jagar mig alltid...
Fast det var mmkt värre förr...numer så är det sällan.
18 år 11 månader sedan #13936
av Admin1
För mig är sömnen något positivt och när jag vaknar mår jag oftast väldigt bra om jag sovit ut riktigt. När jag sovit för kort tid så vaknar jag oftast i något sämre form och hela dagen brukar vara förstörd. Sover du tillräckligt länge?
Jag drömmer sällan och endast undantagvis har jag mardrömmar. Mardrömmar är sällan ett problem för mig. Jag har inte läst något om mardrömmar och schizofreni. Däremot om man har depression så kan man ha problem med sömnen ganska ofta.
Jag drömmer sällan och endast undantagvis har jag mardrömmar. Mardrömmar är sällan ett problem för mig. Jag har inte läst något om mardrömmar och schizofreni. Däremot om man har depression så kan man ha problem med sömnen ganska ofta.
- pojkmamman
- Offline
- Bronsmedlem
Less
Mer
- Inlägg: 68
18 år 11 månader sedan #13954
av pojkmamman
Svar från pojkmamman i ämnet Sömnen
Hatar att sova. Skjuter upp att lägga mig. Blir så sårbar då, då kommer de. Har så djävla svårt att sova. Kan gå veckor. Sambon tvingar mig i säng men då han somnat går jag upp igen. Sover jag är jag ett monster då jag vaknar. Är oftast förvirrad de två första vakna timmarna. Aggressiv. Sambon tar sonen på morgnarna när det är som värst. Låter mig landa. Vill inte att liten ska se mig sådan. Minns inte när jag kände mig sömnig senast. Högstadiet kanske?