Hej trådstarten kanske inte är helt ovanlig härinne. Jag antar att ni läst en och annan tråd med samma namn. Hur som helst så söker jag lite akut rådgivning om Schizofreni. Innan jag börjar med mina frågor så vill jag poängtera att jag inte kom på detta under fikarasten. Under detta är funderingar som jag haft en längre period. Som börjat få lite substans medan jag pluggar. Jag läser till Undersköterska. Där jag bekantat mig med ämnet lite mera än innan. Förr var Schizofreni bara en sjukdom där man bara var galen.
Kikat lite på tidiga varningstecken från litteratur. Där det benämns att man kan se varningssignaler innan personen blir psykotisk. Jag har alla kriterier för dessa. Man drar sig undan vänner och familj, förlorat intresse för ”allt”/ Koncentrationssvårigheter, struntar i den personliga hygien, vänder på dygnsrytmen, ångest som dämpas med hög musik och mycket datorsurfande, misstänksamhet och missbruk av droger ( har lång historik av missbruk, däremot är mitt missbruk just nu latent och under kontroll)
Om jag kikar lite på symptom i psykotisk fas
Hallucinationer, inget jag märkt av överhuvudtaget. Däremot minns jag att jag ofta kunde känna en vidrig metallsmak i munnen i dagar efter ha gått på Oxycontin/Oxynorm. Men detta kopplar jag mera till en bieffekt av morfinet i signalsubstansen
Vanföreställningar, att vara förföljd av andra är inget jag direkt kan koppla. Däremot har jag en skev bild i sociala samspel. Ofta förknippat med kommunikationsmedel som buss. Rätt ofta uppfattar jag mig utstuderad och att något ska hända.
Tankestörningar, det går i skov för mig. Ibland väldigt mycket, och ibland märks det inte alls. Ibland upplever jag att nära och kära vet precis mina tankar och hur störda dem kan vara.
Känslostörningar, en hel del av denna vara. Utbrotten är inte lika radikala för mig som fyllt 30+ det har mättats av med åren. Känner att jag hantera dem, även om det ibland är kluvet. Små saker kan göra mig ursinnig, medan stora saker bryr mig inget om. Detta med fel känsloyttringar har något jag känner igen starkt från långa förhållanden. Minns att ett X:s farfar dog och jag mest ville göra anant än att gå på begravningen.
Social tillbakadragenhet, Autism, daglig basis för mig själv även om jag inte är socialt kompetent. Jag kan vara väldigt verbal och skicklig på att diskutera. Men som oftast undviker jag folk, och sjunker mest ner i min egen värld
Ambivalens. Stora problem med detta. Det är ett dagligt handikapp
Förlust av intresse, engagemang, och initiativförmåga. Har några specialintressen som jag brinner för men engagemanget dör oftast självmant. Lever mycket på passion för saker i livet
Kognitiva funktionsnedsättningar, tvångshandlingar. Stort inslag i mitt liv.
Svårigheter att fungera socialt och i arbetslivet. Stämmer alldeles för väl
Tips mottages gärna. Hur jag ska vidare
