Minne från psykiatrin

Jag minns åren 1990-1992 då jag hade öronproppar på mig! Jag fick inte vara på arbetsterapin för jag vägrade ta av mig öronpropparna. Sen fick jag inte spela biljard så länge jag hade öronproppar på mig. Sen kunde en och annan psyke vårdare skrika till mig: - "Ta av dig dina djävla öronproppar!". Ingen undrade direkt heller varför jag hade öronproppar på mig - förstod ingen ingenting?

Klassiska också som man har fått höra många gånger när man har varit på psyket: - "Det här är inget hotell om du tror det!". Eller: - "Sjukhus är ingen sovplats!".

Minns också att alla gångerna jag har varit på psyket så hälsade ingen på mig - det var bara min kvinna som kom och hjälpte mig. På psyket åren 1990-1992 och andra gånger jag har varit inlagd på psyket så hälsade aldrig min mamma eller styvpappa (medans han levde) eller min halvsyster eller någon annan. Tror min styvpappa var rädd för psykiatrin... .

Hon som tiggde äpplen skulle nog äta dem själv, men sa hästen så alla skulle ge henne äpplena.

Ett av mina minnen från en avdelning, där en skötare klippte naglarna på en gammal dam... Vid samma bord som vi åt vid. Så äckligt. Jag sprang in på rummet när jag förstod vad som hände.

wasp

Minns att jag delade sal med en gammal farbror omkring 1981. Han skrek cigarett hela tiden o jag frågade sköterskan varför han inte fick cigaretter. Nej, får han ett paket cigaretter röker han upp alla 20 på en gång blev svaret. På den tiden fick dementa plats i psykiatrin tillsammans men oss övriga.

Jag låg på avd och försökte avhålla mig från cigarretter, det gick en månad utan röka en liten tjej i huvudet konsekvent varje 3 sekund cigarrett, cigarrett, när jag inte stod ut längre gick jag från mitt rum tvärs över korridorednoch gick in i rökrummet, jag frågade har någon en cigarrett en var villig att ge mig en först sade en du röker ju inte. jo på avd är cigg hårdvaluta men en sträckte över en Mindenmentol cigarrett smakade Apa men jag rökte den ändå sedan för att straffa mig själv fimpade jag mig i högernäven men det hindrade inte mig. Tjej rösten fick en fråga också det inom mig han sade det får du stå för själv. svaret var det vet jag väl.

Nämner honom inte vid namn här. Men spelade kort med en klurig gubbe första gången jag var inlagd. Han hade varit inlagd flera gånger under sitt liv förstod jag.