- Inlägg: 3609
Någon som vet hur man kommer ur?
13 år 1 månad sedan #389611
av Tonic
Svar från Tonic i ämnet Någon som vet hur man kommer ur?
Vet du, känslor är knepiga. Alltså dom är det. Det är något man upptäcker med tiden.
Liksom om man söker efter känslan, ett minne, en händelse, en stark upplevelse - jag menar jaaa, komigen HUR lätt är det?! :lol:
Du kan inte pressa känslan för då blir det explosion PANG BOM KRASH! Motsatt effekt. Och då kan man verka kall och nästan barnsligt fientlig.
Din omgivning får lära sig vartefter DU lär dig om dig själv. :hjärta
Nä, gör inte så med känslorna! Lova mig det!? Inte pressa. Aldrig någonsin!
För när du väl är i balans med kropp och skäl. (det som inte rör aktuella brudar osv)
Och att du tar väl hand om din kropp med bra kost och motion, (motion DET är något vi med ADHD behöver EXTEMT mycket utav för att hålla oss på mattan! Lägg det på minnet!) och du ska vara i balans med hormoner, och med "rätt sak du bör tillägna ditt liv till för tillfället" (shit nu blev det high score på flum va? Även om jag menar det jag säger låter bara så jäkla "för mycket" va? det är inte så konstigt med dom här sakerna, det är en konst bara! man lär sig med tiden) så kommer dina känslor också att komma i balans.
EN SAK du MÅSTE lära dig Trax, det är att vi med ADHD är alltid lite "efter", (du kan se det som fördel när du är gammal <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> och det kan vara ca 8-10år, inte i IQ utan i annan form, kanske ansvar osv)
Så att ta råd av vuxna människor som är JÄTTEHÅRDA (du vet tuffa ord blablabla :lol: hahah! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> jag menar, man blir ledsen skitlätt) är helt lönlöst, man vill trotsa och bevisa osv. Man känner sig alltid som svarta fåret. (Det har jag gjort länge, ända tills jag fick barn. NU KAN INGEN SLÅ MIG PÅ FINGRARNA - nä, inte ens min mamma som TROR att hon vet allt bäst! :lol: *njuta*)
Det är inte så att du ska hänga med snorungar, utan det är så att DU bör ta DIG SJÄLV med snällare tag. För det är så här det är med ADHD.
Ibland blir jag arg när jag ser att du inte alls har koll på dig själv, dvs DET du nu är diagnosticerad med sen du var BARN! (?!)
Då tänker jag att:
"Är det verkligen ingen som talat om för dig HUR det är att bli vuxen med denna diagnos?! Dvs, vilka svårigheter och motgångar du garanterat kommer att möta, och hur oförstående din omgivning kommer att vara. Ja som du dessutom ständigt måste berätta hur du funkar för!!!?"
Jag fick min diagnos sent. Jag borde ha fått det när jag var barn.
Saker KUNDE ha blivit annorlunda då jag var en flitig elev fram till 7an.
OM om fanns, du vet. Grrrr....... :twisted: :!:
PS. Du kommer att lära dig att handskas med motgångar bättre.
Du behöver en liten "mamma" till flickvän tyvärr. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> Du vet, en som hunsar dig till allt, typ: sova, vakna, äta, jobba, osv, osv. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->
Jag vet hur det är vännen. :hjärta
Liksom om man söker efter känslan, ett minne, en händelse, en stark upplevelse - jag menar jaaa, komigen HUR lätt är det?! :lol:
Du kan inte pressa känslan för då blir det explosion PANG BOM KRASH! Motsatt effekt. Och då kan man verka kall och nästan barnsligt fientlig.
Din omgivning får lära sig vartefter DU lär dig om dig själv. :hjärta
Nä, gör inte så med känslorna! Lova mig det!? Inte pressa. Aldrig någonsin!
För när du väl är i balans med kropp och skäl. (det som inte rör aktuella brudar osv)
Och att du tar väl hand om din kropp med bra kost och motion, (motion DET är något vi med ADHD behöver EXTEMT mycket utav för att hålla oss på mattan! Lägg det på minnet!) och du ska vara i balans med hormoner, och med "rätt sak du bör tillägna ditt liv till för tillfället" (shit nu blev det high score på flum va? Även om jag menar det jag säger låter bara så jäkla "för mycket" va? det är inte så konstigt med dom här sakerna, det är en konst bara! man lär sig med tiden) så kommer dina känslor också att komma i balans.
EN SAK du MÅSTE lära dig Trax, det är att vi med ADHD är alltid lite "efter", (du kan se det som fördel när du är gammal <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> och det kan vara ca 8-10år, inte i IQ utan i annan form, kanske ansvar osv)Så att ta råd av vuxna människor som är JÄTTEHÅRDA (du vet tuffa ord blablabla :lol: hahah! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> jag menar, man blir ledsen skitlätt) är helt lönlöst, man vill trotsa och bevisa osv. Man känner sig alltid som svarta fåret. (Det har jag gjort länge, ända tills jag fick barn. NU KAN INGEN SLÅ MIG PÅ FINGRARNA - nä, inte ens min mamma som TROR att hon vet allt bäst! :lol: *njuta*)Det är inte så att du ska hänga med snorungar, utan det är så att DU bör ta DIG SJÄLV med snällare tag. För det är så här det är med ADHD.
Ibland blir jag arg när jag ser att du inte alls har koll på dig själv, dvs DET du nu är diagnosticerad med sen du var BARN! (?!)
Då tänker jag att:
"Är det verkligen ingen som talat om för dig HUR det är att bli vuxen med denna diagnos?! Dvs, vilka svårigheter och motgångar du garanterat kommer att möta, och hur oförstående din omgivning kommer att vara. Ja som du dessutom ständigt måste berätta hur du funkar för!!!?"
Jag fick min diagnos sent. Jag borde ha fått det när jag var barn.
Saker KUNDE ha blivit annorlunda då jag var en flitig elev fram till 7an.
OM om fanns, du vet. Grrrr....... :twisted: :!:
PS. Du kommer att lära dig att handskas med motgångar bättre.
Du behöver en liten "mamma" till flickvän tyvärr. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> Du vet, en som hunsar dig till allt, typ: sova, vakna, äta, jobba, osv, osv. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->Jag vet hur det är vännen. :hjärta
13 år 1 månad sedan #389615
av Traxerity
Svar från Traxerity i ämnet Någon som vet hur man kommer ur?
Vet du, känslor är knepiga. Alltså dom är det. Det är något man upptäcker med tiden.
Liksom om man söker efter känslan, ett minne, en händelse, en stark upplevelse - jag menar jaaa, komigen ]HUR lätt är det?! :lol:
Du kan inte pressa känslan för då blir det explosion PANG BOM KRASH! Motsatt effekt. Och då kan man verka kall och nästan barnsligt fientlig.
Din omgivning får lära sig vartefter DU lär dig om dig själv. :hjärta
Nä, gör inte så med känslorna! Lova mig det!? Inte pressa. Aldrig någonsin!
Jag försöker alltid att pressa ut dem på något sett. Folk kallar mej känslokall om jag inte visar dem.
För när du väl är i balans med kropp och skäl. (det som inte rör aktuella brudar osv)
Och att du tar väl hand om din kropp med bra kost och motion, (motion DET är något vi med ADHD behöver EXTEMT mycket utav för att hålla oss på mattan! Lägg det på minnet!) och du ska vara i balans med hormoner, och med "rätt sak du bör tillägna ditt liv till för tillfället" (shit nu blev det high score på flum va? Även om jag menar det jag säger låter bara så jäkla "för mycket" va? det är inte så konstigt med dom här sakerna, det är en konst bara! man lär sig med tiden) så kommer dina känslor också att komma i balans.
Ta vara på kroppen? Jag är på gränsen till anorexi. Eftersom att Concerta har tagit bort mataptiten helt ifrån mej.
EN SAK du MÅSTE lära dig Trax, det är att vi med ADHD är alltid lite "efter", (du kan se det som fördel när du är gammal <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> och det kan vara ca 8-10år, inte i IQ utan i annan form, kanske ansvar osv)
Så att ta råd av vuxna människor som är JÄTTEHÅRDA (du vet tuffa ord blablabla :lol: hahah! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> jag menar, man blir ledsen skitlätt) är helt lönlöst, man vill trotsa och bevisa osv. Man känner sig alltid som svarta fåret. (Det har jag gjort länge, ända tills jag fick barn. NU KAN INGEN SLÅ MIG PÅ FINGRARNA - nä, inte ens min mamma som TROR att hon vet allt bäst! :lol: *njuta*)
Det är inte så att du ska hänga med snorungar, utan det är så att DU bör ta DIG SJÄLV med snällare tag. För det är så här det är med ADHD.
Jag har redan isolera mej själv ifrån världen så jag är inte så ofta med folk.
Ibland blir jag arg när jag ser att du inte alls har koll på dig själv, dvs DET du nu är diagnosticerad med sen du var BARN! (?!)
Då tänker jag att:
"Är det verkligen ingen som talat om för dig HUR det är att bli vuxen med denna diagnos?! Dvs, vilka svårigheter och motgångar du garanterat kommer att möta, och hur oförstående din omgivning kommer att vara. Ja som du dessutom ständigt måste berätta hur du funkar för!!!?"
Började äta Concerta sen jag var ung och slutade med det när jag var 13-14. Friskförklarade mej själv på eget val.
Mamma curlade mej hela tiden medan Pappa tvinga mej städa hans rum och gav mej en käftsmäll då o då.
Så jag fick uppfostra mej själv vilket har gått Extremt dåligt som ni ser.
Jag fick min diagnos sent. Jag borde ha fått det när jag var barn.
Saker KUNDE ha blivit annorlunda då jag var en flitig elev fram till 7an.
OM om fanns, du vet. Grrrr....... :twisted: :!:
Jag vet hur det är att misslyckas i skolan. Man sitter som ett stort frågetecken och misslyckas helt tills man får ett G minus i alla ämnena.
PS. Du kommer att lära dig att handskas med motgångar bättre.
Du behöver en liten "mamma" till flickvän tyvärr. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> Du vet, en som hunsar dig till allt, typ: sova, vakna, äta, jobba, osv, osv. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->
Jag vet hur det är vännen. :hjärta
Social Kontakt genom fysiskt kontakt har jag ingen lust av för tillfället. Föredrar att prata med vänner genom nätet.
Liksom om man söker efter känslan, ett minne, en händelse, en stark upplevelse - jag menar jaaa, komigen ]HUR lätt är det?! :lol:
Du kan inte pressa känslan för då blir det explosion PANG BOM KRASH! Motsatt effekt. Och då kan man verka kall och nästan barnsligt fientlig.
Din omgivning får lära sig vartefter DU lär dig om dig själv. :hjärta
Nä, gör inte så med känslorna! Lova mig det!? Inte pressa. Aldrig någonsin!
Jag försöker alltid att pressa ut dem på något sett. Folk kallar mej känslokall om jag inte visar dem.
För när du väl är i balans med kropp och skäl. (det som inte rör aktuella brudar osv)
Och att du tar väl hand om din kropp med bra kost och motion, (motion DET är något vi med ADHD behöver EXTEMT mycket utav för att hålla oss på mattan! Lägg det på minnet!) och du ska vara i balans med hormoner, och med "rätt sak du bör tillägna ditt liv till för tillfället" (shit nu blev det high score på flum va? Även om jag menar det jag säger låter bara så jäkla "för mycket" va? det är inte så konstigt med dom här sakerna, det är en konst bara! man lär sig med tiden) så kommer dina känslor också att komma i balans.
Ta vara på kroppen? Jag är på gränsen till anorexi. Eftersom att Concerta har tagit bort mataptiten helt ifrån mej.
EN SAK du MÅSTE lära dig Trax, det är att vi med ADHD är alltid lite "efter", (du kan se det som fördel när du är gammal <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> och det kan vara ca 8-10år, inte i IQ utan i annan form, kanske ansvar osv)Så att ta råd av vuxna människor som är JÄTTEHÅRDA (du vet tuffa ord blablabla :lol: hahah! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> jag menar, man blir ledsen skitlätt) är helt lönlöst, man vill trotsa och bevisa osv. Man känner sig alltid som svarta fåret. (Det har jag gjort länge, ända tills jag fick barn. NU KAN INGEN SLÅ MIG PÅ FINGRARNA - nä, inte ens min mamma som TROR att hon vet allt bäst! :lol: *njuta*)Det är inte så att du ska hänga med snorungar, utan det är så att DU bör ta DIG SJÄLV med snällare tag. För det är så här det är med ADHD.
Jag har redan isolera mej själv ifrån världen så jag är inte så ofta med folk.
Ibland blir jag arg när jag ser att du inte alls har koll på dig själv, dvs DET du nu är diagnosticerad med sen du var BARN! (?!)
Då tänker jag att:
"Är det verkligen ingen som talat om för dig HUR det är att bli vuxen med denna diagnos?! Dvs, vilka svårigheter och motgångar du garanterat kommer att möta, och hur oförstående din omgivning kommer att vara. Ja som du dessutom ständigt måste berätta hur du funkar för!!!?"
Började äta Concerta sen jag var ung och slutade med det när jag var 13-14. Friskförklarade mej själv på eget val.
Mamma curlade mej hela tiden medan Pappa tvinga mej städa hans rum och gav mej en käftsmäll då o då.
Så jag fick uppfostra mej själv vilket har gått Extremt dåligt som ni ser.
Jag fick min diagnos sent. Jag borde ha fått det när jag var barn.
Saker KUNDE ha blivit annorlunda då jag var en flitig elev fram till 7an.
OM om fanns, du vet. Grrrr....... :twisted: :!:
Jag vet hur det är att misslyckas i skolan. Man sitter som ett stort frågetecken och misslyckas helt tills man får ett G minus i alla ämnena.
PS. Du kommer att lära dig att handskas med motgångar bättre.
Du behöver en liten "mamma" till flickvän tyvärr. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="
" title="Wink" /><!-- s:wink: --> Du vet, en som hunsar dig till allt, typ: sova, vakna, äta, jobba, osv, osv. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->Jag vet hur det är vännen. :hjärta
Social Kontakt genom fysiskt kontakt har jag ingen lust av för tillfället. Föredrar att prata med vänner genom nätet.
13 år 1 månad sedan #389617
av Tonic
Svar från Tonic i ämnet Någon som vet hur man kommer ur?
Sköt om dig nu! :hjärta
Fast du, gå och lägg dig! Hey! Jag är 31år. Alltså jag är inte grottgammal så komigen ---> utmana mig, se om du sover innan mig!
Fast du, gå och lägg dig! Hey! Jag är 31år. Alltså jag är inte grottgammal så komigen ---> utmana mig, se om du sover innan mig!
