Jag vet inte vad som händer

Mer
6 år 5 månader sedan #991386 av Sjukihelahuvudet
Jag kan inte sova, jag kan inte äta, funderar på mycket konstigt och grubblar. Är ledsen men inte deprimerad, gråter väldigt lätt till saker som inte handlar om mig (typ tv program) men kan inte gråta över dåligt mående. Jag vet inte om jag mår dåligt eller inte, känns bara helskumt och som att jag kommer dö, antingen bli mördad eller i någon olycka. Som att jag kan prata med döden och får be honom om lite mer tid att utöva mitt livsverk. Hör inte höga röster men viskningar som "döden är nära". Vill dö för jag har en idé om att livet är en dröm och när man dör så vaknar man upp i det riktiga livet och att alla människor som finns i denna dröm bara är bilder av mitt undermedvetna så jag är ensam i världen. Någon idé om varför det är såhär? Är det normalt?
Mer
6 år 5 månader sedan #991387 av Geta
Svar från Geta i ämnet Jag vet inte vad som händer
Tar du medicin?
Mer
6 år 5 månader sedan #991388 av Inwatto
Det är normalt att grunna på problem, men om man grubblar och inte kan sova, så finns det risk att man blir sjuk. Tyvärr tar medicinen flera dar innan den verkar och sömnen stabiliseras, så man tjänar på att ta den i ett tidigt skede.

Prata inte med hat i munnen!
Mer
6 år 5 månader sedan #991389 av Sjukihelahuvudet
Nej jag tar ingen medicin.
Mer
6 år 5 månader sedan #991391 av Inwatto
Säg åt din mamma att folk på Internet skriker åt dig att TA DIN ORDINERADE MEDICIN!!!

Prata inte med hat i munnen!
  • Jocke
  • Offline
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
  • raka spåret är enklare än kringelikrokar!
Mer
6 år 5 månader sedan #991392 av Jocke
Svar från Jocke i ämnet Jag vet inte vad som händer
Jag kan uppleva samma känsla som dig sjukihelahuvudet angående min verklighetsuppfattning, jag vet inte vad som är verklighet för mig?

Men vården och mitt åldrande har fått mig att inse att visserligen är livet tomt, men man måste söka sina svar, och man måste söka andras bekräftelse, för det är bara dem som kan bevisa att du och jag och alla andra tillhör samma språkliga centra.

Men den värld jag upplever finns, minns inte mig och jag inte dem. Alltså är den här världen jag skrivet till dig den enda värld jag delvist kan förstå!

Vars är världen på väg?