Varför går det åt så mycket pengar?

Jag har funderat på det.

Efter 30 år med inre röster så noterar jag att rätt vad det är, så slår jag till och impulsivt köper något onödigt dyrt.

Tittade just på elkylboxar, och inser inte i tid:

Jag har ingen större nytta av en.
Dom har fel prestanda.
Jag fastnar direkt i en prisnivå som är åt pipan, jämfört med behoven.
Jag har inte råd, egentligen.
Jag kan gott vänta.

Men varför tycker man att prisnivån är ok, för egentligen måste man nog ha levt fattig ett tag för att hejda sig i tid?!

Somligt betalar man ju mer för, som datorer. Men då måste man tänka sig för rejält, inte köpa på impuls. För inbland så är det kanske dags för en ny.

Men varför tänker man automatiskt att vissa saker får kosta mer? Jag ser fortfarande fel på vad en CD kostar, fast jag nuförtiden köper kanske en om året? Det är för att jag vant mig vid prisläget...

Och att satsa på en nogrann undersökning av området och sedan köpa t.ex utgående modeller när dom sätts ner, är ju smart.

Men jag har så stora schizofrenibesvär, att jag får nu nog anstränga mig ett snäpp mer, för att hålla i pengarna.

Rätt vad det är så blir jag köpsugen, men nu är då rejält bra om man upptäcker vad man sitter och håller på med.

Någon form av konto per månad måste jag sätta, och inte göra slut på viktiga pengar innan jag blir ålderspensionär.

Och slutligen så är prylköp överskattat, vänskap är gratis.

Upplevelser som promenader ger också bra utbyte.

Någon som har tips om hur man sitter på händerna?

Försöker ha så få prylar som möjligt som kan gå sönder.

Jag har inte heller massa prylar

Jag är helt fel person att ge ekonomiska tips. Mina pengar rullar iväg rätt snabbt. Men ibland har jag en vänt-regel. Vill jag fortfarande ha saken efter några dagar så, då, köper den. Impulsköpen är den värsta fienden.

För mig ligger den dagliga kontanta utgiften (med kort) på minst 100 spänn. Har inte längre råd, men ngt driver mig till att behöva en sak, utan att kolla om jag redan har den grejen?

Jag lever på min kvinna som jobbar! Inte för att jag bestämmer över hennes pengar men hon handlar friskt nu när hon är skuldfri.

Vi stort sett handlar alla prylar som har gått sönder eller blivit för gamla under alla åren. Prylar som vi köpte under hela 2000-talet som vi har slängt köper vi nu tillbaka fast i mer nyare version. Därför går det åt så mycket pengar hela tiden... .