Betty Blue och jag

Mer
15 år 9 månader sedan #135692 av Libellule
Svar från Libellule i ämnet Betty Blue och jag
Jodå, hennes verkliga kris drog igång när hon trodde sig vara gravid, och sedan fick negativt testprov. Men jag kan inte säga att jag tolkade in några anklagelser mot hennes pojkvän som fadersfigur.

Däremot kan jag hålla med om hans ansvar som inte fick henne att söka hjälp i tid, att han inte ville se sanningen, inte orkade erkänna. Och sedan på slutet, när han hade dödat henne, verkar hans liv ha ljusnat, blivit mindre komplicerat, och det är ju något jag reagerar starkt emot.

Visst kan jag hålla med om den "moraliska" biten. Det är nog en hel del softporr i den, och mycket naket, av båda könen. Det kan bli lite mycket, faktiskt.
  • vnv
  • Besökare
  • Besökare
15 år 9 månader sedan #135696 av vnv
Svar från vnv i ämnet Betty Blue och jag
Filmen börjar bra....... <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt=":wink:" title="Wink" /><!-- s:wink: -->
Mer
15 år 9 månader sedan #135700 av Libellule
Svar från Libellule i ämnet Betty Blue och jag

Filmen börjar bra.


Jo det må jag säga! Men det var det mindre roligt att upptäcka eftersom jag hade bett min 14-årige son ladda ned filmen åt mig! Jag mindes ju inga detaljer, och det skulle förvåna mig om han inte tog en snabbtitt för att se att allt fungerade... <!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: --> Usch, vilken dålig mamma han har!
  • Jocke
  • Offline
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
  • raka spåret är enklare än kringelikrokar!
Mer
15 år 9 månader sedan #135702 av Jocke
Svar från Jocke i ämnet Betty Blue och jag
Jo, sex kan vara skadligt, det har nog skadat mig många ggr om. Men jag vet inte hur vi människor ska kunna förhålla oss naturligt till sex. Jag är nog alldeles för sjuk, för att kunna ragga upp en flicka och ligga med henne. Min flickvän är allt för mig, men vi är fortfarande skilda åt.

Vars är världen på väg?
Mer
15 år 9 månader sedan #135709 av Saari
Svar från Saari i ämnet Betty Blue och jag

Libellule skrev: Jodå, hennes verkliga kris drog igång när hon trodde sig vara gravid, och sedan fick negativt testprov. Men jag kan inte säga att jag tolkade in några anklagelser mot hennes pojkvän som fadersfigur.

Däremot kan jag hålla med om hans ansvar som inte fick henne att söka hjälp i tid, att han inte ville se sanningen, inte orkade erkänna. Och sedan på slutet, när han hade dödat henne, verkar hans liv ha ljusnat, blivit mindre komplicerat, och det är ju något jag reagerar starkt emot.

Visst kan jag hålla med om den "moraliska" biten. Det är nog en hel del softporr i den, och mycket naket, av båda könen. Det kan bli lite mycket, faktiskt.


Jag tycker inte att det är konstigt att de inte sökte hjälp för henne, för i frankrike har de en helt annan kultur. Om jag fattat rätt är det mycket mindre reserverade än oss svenskar och talar och uttrycker sig ganska hårt. Klart att Betty var ganska over the top, men det kanske inte var lika solklart för honom som för oss som tittar.

Jag tycker om den filmen, tycker om att se den gränslösa kärleken. Vad man än tycker om slutet, så var det i alla fall av kärlek vare sig det var rätt eller fel.

Jag hoppas att filmen inte är någon slags profetia för dig, Betty hade det verkligen jobbigt och det är inget hon kunde rå för riktigt. Ta väl hand om dig.
Mer
15 år 9 månader sedan #135767 av Libellule
Svar från Libellule i ämnet Betty Blue och jag

Jag hoppas att filmen inte är någon slags profetia för dig


Nej, naturligtvis är inte filmen någon sorts profetia - det är ju just inget mer än en film, med en handling som på flera sätt är rätt så överdriven.

Men när jag var arton och såg den för första gången, kände jag att den talade till mig på ett väldigt speciellt sätt - jag kände mig träffad, kände igen mig i Bettys alltmer frånvarande ansikte. Och att jag sedan länge hade hållit på att klippa mitt eget hår gjorde ju inte saken bättre, så att säga.

Sedan håller jag med dig om att just kärleken är det mest fantastiska i filmen, och något jag personligen känner att jag saknat genom hela mitt liv. Att kunna älska någon så djupt och innerligt som Betty och hennes pojkvän gör... kan det hända någon annanstans än just på film? Jag har då aldrig upplevt det, och tror inte jag kommer någonsin kommer göra det.