Vad författarna menar om jag tolkar det rätt, är att den sociala stressen av att vara fattig gör en psykos, som ju kan vara en inledning på en längre och mer omfattande sjukdom, mer påfrestande och att ett socialt skyddsnät oftare saknas. Klarare uttryckt: klassmässiga skillnader visar sig också när man blir sjuk, alternativ behandling ges oftare till människor med högre social status medan mediciner och ECT oftare blir den socialt svagares lott. Sedan är ju också läkarens sociala ställning som övre medelklass en sak som kanske omedvetet gör att den som liknar läkaren socialt också får en "bättre" eller i alla fall mer genomtänkt behandling.
Överlag visar internationella studier att alla befolkningsgrupper som på något sätt riskerar diskriminering, även om den inte är medveten, att behandlas med mer medicin, att oftare få diagnosen schizofreni och att snabbare stämplas som kroniker, kanske som följd av de många medicinernas biverkningar som i sig kan handikappa.
Därmed inte sagt att det inte finns genetiska eller biologiska orsaker alls. Men utan att vara konspirationsteoretiker kan man misstänka att kombinationen av det finns oerhört starka intressen som vill genomdriva en biologistisk syn på schizofreni, läs:läkemedelsindustrin, och en läkarkår som är starkt beroende och uppknutna till denna industri bl a genom att den mesta forskningen görs av industrin, och att läkarkåren ju tillhör en priviligierad klass med höga löner och ofta boende i icke fattiga områden, så blir resultatet att bl a fattiga får en sämre vård i genomsnitt.
Lars-Erik
Författare till inlägg
