I början av sommaren fick jag min diagnos GAD och ett recept på 20 Xanor. De har räckt väldigt länge och tog slut i januari. Jag är ute efter ett nytt recept men får inte det pga överdoser, men jag får intrycket av att det är pga min borderline-diagnos också. Hur ska jag få läkaren att skriva ut Xanor igen?
Jag känner att jag har goda argument. Xanor hjälper när jag får för svåra självskadeimpulser för att kunna kontrollera mig själv och om det var läkarens hud det handlade om så tror jag att det hade stått självklart för henne att det är bättre att ta en lugnande tablett. Xanor har också hjälpt mig när jag dissocierat eller blivit lätt gränspsykotisk och jag behöver väl inte förklara för er med psykosproblem hur hemskt det kan te sig att vara där?
Jag är villig att ge terapi en chans och går i samtalsterapi. Jag tycker att jag är ganska duktig ändå och har lärt mig mycket, men det är ändå en lång väg kvar. Jag står nu i väntan på stödboende (har flyttat in hos en kompis tills vidare) och det är remisstopp till DBT så det kommer jag få vänta på ett tag. Jag tycker att det är oerhört stressande och jag har pratat med läkaren och lagt fram mina argument men hon hör inte på, för hon skriver inte ut benso av princip. Jag sa senare till en skötare att det skulle vara jävligt mycket annorlunda om det var hennes hud jag skar i och blev kallad till ett extramöte för att läkaren funderade på att anmäla mig.
Som ni märker så kommer jag inte överens med min läkare. Jag är en hyfsat god debattör och kan föra min egen talan, just därför blev jag också så bestört när jag fick ett nej av läkaren. Nu har jag deklarerat att jag kommer tvingas medicinera vid sidan om ifall jag inte får det utskrivet och att det vore bäst för alla parter om psykiatrin visste vad jag knaprade och inte heller det fungerade. Jag tänker fråga henne om hon försöker leda mig in i missbruk, för om det inte vore för att jag fick nej från läkaren så skulle jag inte bli så bekant med missbrukarna på avdelningen och skaffa kontakter. Jag blir faktiskt rädd för mig själv och desperationen... men vet också att jag behöver något lugnande som fungerar och att jag antagligen tar bensodiazepinen mer ansvarsfullt om jag har ett recept.
Vad ska jag göra egentligen? Jag funderar på att byta läkare, men det går inte på avdelningen så jag är fast med den jävla subban. Därför är jag också extremt angelägen om att skrivas ut även om jag vet att det kan vara för tidigt.
Suck...
