men är inte förvånad att jag fick psykoser, eller jo var det till en början. Men sedan när vi gjorde research visade ju sig att min mamma bott på psyket halva sitt liv (jag växte upp i adoptivfamilj och visste inget om mina föräldrar). Men då jag fick reda på att jag blev omhändetagen som liten pga psyk sjuk mamma - Då kändes det inte konstigt längre.
Kanske jag fick PTSD pga allt, vi reste till henne men jag var ledsen inombords för visste att vi inte hade en framtid ihop jag och mamma. vi böjd henne på gosakerna , knäppte våra kort sen började hon dra sig in mot byggnaden från trädgården. då hastade jag efter henne , men fanns inte så mycket mera att göra (var så maktlös), hon hade hunnit halvvägs i korridoren men vände sig om då jag ropade efter henne, kunde inte göra annat än att säga "adjö". Lämnade henne åt sitt öde. Jag tror dock från hennes perspektiv att det kändes konstigt för henne att jag var hennes son.
och då läkaren satte in mig på för låg dos av zeldox och dessutom efter det traumat med min mamma blev psykosen tuff och då resulterade det i PTSD. vi gick upp i dos på zeldox, det hjälpte dock, hade iallafall betydligt mer effekt då.
Dimsynen är ett mysterium.
