Är det allt?

Mer
15 år 1 månad sedan #200070 av mopa
Svar från mopa i ämnet Är det allt?
Första gången nån kallat mig för solstråle, tack :hjärta
Jovisst har livet många bra stunder, allt är inte svart. Men jag kan ändå inte låta bli att grubbla.
Mer
15 år 1 månad sedan #200077 av Räven
Svar från Räven i ämnet Är det allt?
och jag säger kloka saker :lol: har man inte hört så ofta men tack ändå :)
  • vnv
  • Besökare
  • Besökare
15 år 1 månad sedan #200094 av vnv
Svar från vnv i ämnet Är det allt?
Ta bara en dag i taget!
Gör alltid ditt bästa!
Allt kan hända....
Ge aldrig upp!!!!

Säger bara: Läs på Folkhögskola!!!!!!!
Där finns olika kurser för ALLA.
www.folkhogskola.nu/


/vnv <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt=":wink:" title="Wink" /><!-- s:wink: -->
Mer
15 år 1 månad sedan #200311 av Admin1
Svar från Admin1 i ämnet Är det allt?
Fantasio,

Jag tycker att du har all anledning att känna dig stolt över dig själv, eftersom du ju jobbar. De flesta andra här är ju förtidspensionärer. Det är nog bara 20 % av de med schizofreni som jobbar.
:bravo:
Mer
15 år 1 månad sedan #201175 av One
Svar från One i ämnet Är det allt?
Tänk så här: Vad är det egentligen som räknas i livet? Är det bara utbildning, jobb och fru. Tänk så mkt annat du är. Tycker man nedvärderar sig själv när man definierar sitt värde efter arbete.
Många som inte jobbar känner sig värdelösa och misslyckade. Gör inte det. Ni är ju just NI. Det finns ingen individ som är helt lik någon annan. Vi är alla unika.
Du har säkert gjort mycket annat än bara det du räknar upp. Tänk efter lite. Har du inte haft roliga semestrar, glada fester, bus och rackartyg men också andlighet och berikande? Din själ är säkert inte missnöjd med vem du är, den minns.
Mer
15 år 1 månad sedan #201213 av Geta
Svar från Geta i ämnet Är det allt?

One skrev: Tänk så här: Vad är det egentligen som räknas i livet? Är det bara utbildning, jobb och fru. Tänk så mkt annat du är. Tycker man nedvärderar sig själv när man definierar sitt värde efter arbete.
Många som inte jobbar känner sig värdelösa och misslyckade. Gör inte det. Ni är ju just NI. Det finns ingen individ som är helt lik någon annan. Vi är alla unika.
Du har säkert gjort mycket annat än bara det du räknar upp. Tänk efter lite. Har du inte haft roliga semestrar, glada fester, bus och rackartyg men också andlighet och berikande? Din själ är säkert inte missnöjd med vem du är, den minns.

Det här tycker jag var ett bra inlägg i debatten om vad som
räknas.
Man kan ju kämpa så att man kräks utan att uppnå de här
kriterierna för att vara återhämtad.
Det kan läggas på en som ett förtryck det här med att vara
"lyckad".
Vad är det som återstår om man inte "lyckas"?
SKAM?