Jag oroar mig inte så mycket längre och det är lättare att slå bort. Höjd medicin och motion är svaret jag har..
Saker jag oroade mig för var tanken på att inte få ha en dam, Att jag aldrig skulle kunna klättra karriär stegen.. Grejen är väl den att jag påminns om tiden jag hade zyprexa och var helt utbränd av allt.. Då var det tur att det fanns lindrande medicin!
För mig oxå sömnlöshet. Man vet att dagen efter blir pajig. Efter en sådan sömnlös nstt eller med lite sömn - tar jag bort alla krav på mig själv. Måste inte fysa eller något bara rasta Loppan. Sådana dagar kan det vara svårt att få tiden att gå. För trött för att görs något. Jag tar oxå ibland en lopp kaffe frampå småtimmarna och inte sällan somnar jag efter det.
Jag har ett konstigt sömnmönster. Somnar ganska fort men vaknar efter ett par timmar bara och går på toa. I värsta fall pågår hela natten så där. Är då helt slut på dagen och går och lägger mig igen. Överhuvud taget är jag ingen storsovare. 5-6 timmar ungefär.
