Jag blev misshandlad fysiskt i min uppväxt. Ingen hjälp, man lade sig inte i. När min pappa skrek och jagade mig runt i lägenheten sade mamma: tyst så inte grannarna hör.
Hade en bra uppväxt föddes till att bo i en villa i övre medelklass område med villor. Far min tjänade bra med pengar. Han hade nog paranoia och familjen dysfunktionell pga den grunden. Han sade saker var aukoritär men slog mig bara en gång, då var jag bara ung 5 år gammal och över knäna ned med byxorna handflata på skinkan, dask i ändan jag skrek inte för att det gjorde så ont utan för skammen och jag hade ingen aning om varför. Under tonåren knöt jag nävarna i byxfickorna men höll god min. I vuxen ålder frågade jag min far varför slog far mig? Han sade det står i Bibeln att en man älskar agar man. Han gick efter Bibeln. Läst i Bibeln det står i bibeln om det gamla trädet inte ger frukt piskar man den gamla stammen det står i Bibeln så den gamla stammen piskar man, det går ju att översätta genom att utelämna historien i sin helhet en liknelse...
Jag hade en bra barndom, men fick dask några gånger när jag gjort dumma saker, t ex bitit min storebror hårt i armen. Barnaga blev olagligt när jag var liten.
Aga är helt sjukt, men dom visste väl inte bättre för dom trodde det skulle bli bra vuxna med våld i uppfostran? Idag som tur är vet människa förhoppningsvis bättre!
