Rädd för döden

Jag har ingen fruktan inför själva döden men vill inte lida.
Jag är mer rädd för mina tankar som handlar om en vilja att dö för att slippa lida...

Fantasio skrev: Jag fick smak för det ljuva livet fram till nittiotalet, sedan gick det utför. Jag vill vara som förr, vältränad med kvinnor att pussa på. Bland annat.

Du kan ju börja träna igen och särskilt motion som ger hjärtklappning eller flås för den typen av motion gör att det bildas fler hjärnceller.

Geta skrev: Min mamma sa att hon var nyfiken på hur det är att dö.

Ojdå! Hur hanterade hon döden mot slutet?

Hon höll ut in i det sista och bodde hemma. Hon vårdades på sjukhus bara de fyra sista dygnen.

Ok, hon var inte rädd mot slutet?

Min farfar förnekade att han skulle dö ändå in i slutet.