Jag vet inte om det är nödvändigt i psykvården att ta till med isolering men kan berätta varför och hur jag hamnade på isolering när jag var inlagd senast.
Första gången blev jag väldigt besviken på allt när jag inte fick permission(hade vart utan permission i 2 månader). Så jag började dunka huvudet i väggen för att jag ville det skulle komma blod, vilket det tillslut gjorde. Sedan tände jag eld på min säng varav jag sedan hamnade på isolering. Var på från dagen till nästa morgon.
Andra gången så blev jag förflyttad från en avdelning till en annan efter att ha varit lite våldsam där, när jag hade tvångsmedicinerats på den avdelningen. När jag kom till den nya avdelningen så kom en vårdare och undrade hur läget var men jag var väldigt förbannad så jag sa bara i stil med: ni kan alla dra åt helvete. Efter det kom de med en injektion, jag vägrade och gjorde motstånd - hamnade på isolering till nästa morgon.
Tredje gången jag hamnade på isolering var när jag hade dratt codein(hostmedicin) som troligtvis påverkade vad som hände därefter. Det började med att jag blev väldigt irriterad över inga permissioner, ingen frigång..så jag började knuffa till stolar, som sedan ledde till att vårdare kom med nozinan till mig vilket jag slängde på golvet. Efter det kommer de med en injektion, och det är då fighten börjar. 6 vårdare hoppar på mig, jag slår till en vårdare i ansiktet så att han får näsblod, jag överbemästras, får injektion, skickas till en annan avdelnings isolering över en natt. Förlyttas sedan till den ursprungliga avdelningens isolering en till natt varav under natten hamnar jag i remmsängen efter att ha flippat ur i isoleringen.
Om det är rätt eller fel så vet jag inte. Men att betjäla min frihet ger konsekvenser även om de inte har nån betydelse för dessa läkare.
