Viska
Kunskap minskar psykossymptom och psykoser

Både negativa och kognitiva symptom bidrager till sämre motivation

Kategori: Symptom

Nature min

Bristande motivation kopplas ofta till negativa symptom, men hur andra faktorer som kognitiv nedsättning, antipsykotika och positiva symptom påverkar är oklart.

Motiverande brister hos personer med Clozapine kännetecknas av både minskad belöningskänslighet och minskad ansträngningsaversion under ansträngningsbaserat beslutsfattande.

Kognitiv dysfunktions och negativa symtoms svårighetsgrad står för distinkta aspekter av dessa beteendeförändringar, trots positiva associationer sinsemellan.

Sammantaget visar dessa fynd att negativa symtom och kognitiv funktionsnedsättning har betydande oberoende bidrag till i behandlingsresistens, vilket öppnar möjligheten för individualiserad behandling riktad mot dessa mekanismer för att förbättra motivationen.

Läs mer i Nature.

Kommentar  
#15
Anledningen till att jag ville gå i pension direkt var att jag inte trivdes med jobbet och med pension skulle jag slippa det. Sjukvården ville nog att jag skulle jobba kvar eftersom det var pinsamt om jag gick i pension för dem. Min arbetsgivare var så fruktansvärt korkad så de fattade aldrig att det var pinsamt för dem. Landstinget t.o.m inrättade tjänster, som jag säkert kunde få, men jag trivdes inte i sjukvården så jag sökte dem ej. Landstingsjobb är inget för mig.
#14
Admin1, du insjuknade sent i livet och det fanns ingen orsak till att du skulle stanna upp. Jag insjuknade tidigt och borde ha stoppats i tidigt stadium. Jag gick på i ullstrumporna och gick yrkesutbildning och jobbade inom vården, fast jag inte var omtyckt men det märkte inte jag. Personer med Aspergers märker inte heller, när de är mobbade.
#13
"Det som inte dödar dig gör dig starkare".
#12
Min arbetsgivare försökte på olika sätt bli av mig länge. Men detta stärkte mig bara och gjorde mig osårbar. De hoppades nog att jag skulle göra fel så de kunde avskeda mig, men eftersom jag inte gjorde något fel kom de med andra skumma anklagelser om att jag inte gjorde något. Sedan när jag slutade fick de anställa en person. Det är nog landets största skitföretag. Jag blir illamående av deras TV-reklam och ger den alltid fingret. Såna skenheliga idioter.
#11
Det hölls ett avgörande möte med arbetsgivaren och försäkringskassan. Arbetsgivaren ville bli av med mig. Jag hade roffat åt mig jobb sa man. Kvinnan från försäkringskassan däremot påstod att jag ville roffa åt mig pension. Jag hade ingen som stöttade mig på något håll. Sedan utmynnade det i att jag blev sjukpensionerad vid 42 års ålder. Det blev en lättnad.
#10
Jag tror att man måste argumentera starkare gentemot psykiatern. Att min arbetsgivare vill bli av med mig, så därför vill jag gå i pension. Sedan skall man försöka att få ett avgångsvederlag av arbetsgivaren för ekonomiska förluster i samband med pensioneringen. Så borde jag gjort.
#9
Jag klagade på att jag var så trött för läkaren i psykiatrin. Jag jobbade heltid och medicinerades med 100 mg Hibernal. Jag fick ingen respons.
#8
Jag ville gå i pension direkt, men psykiatern övertalade mig att jobba kvar. Det blev 7 år till. Egentligen skall man nog gå i pension direkt efter diagnos. Akademikerlönerna ligger oftast mellan 30 000 - 45 000 kr. En städare har 25 000 kr, så ingen stor förlust ekonomiskt för skatten sjunker också.
#7
Orsaken till att jag bet mig kvar på arbetsmarknaden, var att jag är uppfostrad i en sträng Luthersk anda.
#6
Tyvärr vill nog många bita sig kvar på arbetsmarknaden. Det finns ingen anledning till det tycker jag. Att jobba inom psykiatrin rekommenderar jag heller inte. För påfrestande och miljöfaktorer kan förvärra psykisk ohälsa. Det gäller att vara en god förlorare och acceptera sin situation. Sedan idag är akademikerlönerna låga och kanske 90 % lägre än för 50 år sedan. Det minimerar ekonomiska förluster, som tur är.
Uppdatera kommentarlistan
RSS feed för kommentarer till denna nyhet