- Kategori: Självhjälp
MARS-skalan, Medication Adherence Rating Scale (MARS) undersöker 3 saker, beteendet att ta medicinen (fråga 1-4), attityder mot att ta medicin (fråga 5-8) och negativa biverkningar och attityder till psykofarmaka (fråga 9 - 10).
Maximal poäng är 10 och ju fler poäng desto bättre är din medicinering.
MARS-skalan är mycket använd och bättre än vissa andra skalor.
Det är ett självtest, som inte kräver personal.
Självtestet finns på svenska på Viska här och poängen räknas ut automatiskt.
Det tog 2 timmar att översätta och skapa testet, som nog är unikt för landet.
Några har testat det och poängen varierade mellan 1 - 9.
Källa:
Reliability and validity of a new Medication Adherence Rating Scale (MARS) for the psychoses. Schizophr Res 2000; 42: 241– 247.
, , .- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 22 augusti 2017
Sexuella problem vid schizofreni är inte så väl studerade, men intresset för sex verkar inte skilja sig från andra. Psykiska symptom (t.ex. negativa symptom, bristande initiativförmåga och motivation), kroppslig ohälsa, psykosociala faktorer, vård på rättspsyk och psykofarmaka kan bidraga till störd sexuell förmåga. Även trötthet och viktökning kan inverka negativt. Kvinnor med schizofreni har bättre socialförmåga, längre sexuella förhållanden och fler barn än män. 4 % av kvinnorna med psykossjukdom har hemmavarande barn i Sverige medan för männen är det 2 %.
Störningar i socialförmåga och att interagera med andra begränsar sexuella förhållanden. Eftersom dessa problem inte diskuteras med psykiatern tenderar de att underskattas, vilket kan leda till avbruten medicinering. När bristande sexuell förmåga enbart skylls på antipsykotika finns ökad risk för avbruten medicinering. Hos 16 – 60 % med schizofreni finns störd sexuell förmåga enligt intervjuer, men normalt har 30 % av männen i befolkningen också detta.
Antipsykotika tycks vara en viktig faktor och särskilt Risperidon/Risperdal och gamla antipsykotika, som t.ex Haldol. Minst risk verkar Clozapine/Leponex, Olanzapin/Zyprexa, Quetiapin/Seroquel och Abilify/Aripiprazol ha. Men även antidepressiva och andra läkemedel kan störa.
Antipsykotika har kopplats till försämrad sexuell förmåga, oförmåga till stånd, försämrad orgasm och fördröjd eller ingen manlig utlösning.
Sexuell lust kan minska med antipsykotika från 12 % för aripiprazol till 38 % för Clozapine/Leponex.
Bristande erektion och vaginalsmörjning uppträder hos hos 7 % vid aripiprazol till 46 % för Mallorol.
Priapism är kroniskt ibland smärtande stånd i flera timmar är en ovanlig biverkan. Antipsykotika med stark α1- och α2-blockerande effekt verkar ge priapism oftast och minst risk anses Olanzapin/Zyprexa ha. Priapism är allvarligt och kan skada penisen och skall föranleda direkt besök på akuten.
Bristande orgasm har 4 % med aripiprazol till 49 % med Mallorol.
Kvinnor kan få störd mens, mjölkutsöndring och förstorade bröst som beror på höjt prolaktin. Byte till antipsykotika utan prolaktinhöjning rekommenderas. Clozapine/Leponex, quetiapin/Seroquel och Olanzapin/Zyprexa höjer ej prolaktin. Stress kan höja prolaktin och nyinsjuknade utan antipsykotika kan ha förhöjt prolaktin p.g.a stress.
Sexuella infektioner är nästan dubbelt så vanliga vid schizofreni, som normalt.
Dopaminblockering och prolaktinhöjning kan vara viktigast, men även α1-receptor blockad för biverkan på sexuell förmåga.
Psykosociala behandlingar mot detta är utbildning och samlivsrådgivning.
Bäst är byte till preparat med mindre prolaktinhöjning är vanligaste antipsykotikaförändringen sedan dossänkning. Att lägga till Abilify/Aripiprazol eller fosfodiesteras-5 hämmare t.ex Viagra har givit lovande resultat, men är dåligt bevisade ännu.
Läs mer i Schizophrenia Bullentin.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 6 december 2017
Karl Ludwig Kahlbaum upptäckte katatoni
Katatoni förekommer hos 10 % av de inlagda inom psykiatrin, men är inte lika känt och välstuderat som andra symptom. I enstaka tillfällen kan den vara livshotande med feber och störningar i det autonoma nervsystemet. Det liknar då malignt neuroleptikasyndrom, som ses av vissa idag som läkemedelsframkallad katatoni. Malignt neuroleptikasyndrom får 0,01 % och kännetecknas av feber, stelhet och förändrad medvetandegrad. Men katatoni har god prognos vid behandling trots att den kan vara allvarlig.
Subgruppen kataton schizofreni fanns i DSM 4, men har avskaffats i DSM 5 därför den är inte vanlig längre. Katatoni ingår dock i DSM 5, som ett av 5 karaktäristiska symptom, när diagnosen för schizofreni skall sättas.
Vid schizofreni och bipolär är katatoni vanligast, men även vid PTSD, OCD samt abstinens från alkohol och bensodiazepiner. 25 % av fallen är orsakade av andra medicinska eller neurologiska sjukdomar. Vid autoantikroppar mot glutamatreceptorn med hjärninflammation (3 % av psykoserna) finns ofta katatoni.
Katatoni kan ge medicinska komplikationer av olika slag, som beror på inaktivitet, vätskebrist och undernäring, som liggsår, urinvägsinfektioner, blodproppar, lunginflammation mm. Det kan skapa ett stort vårdbehov.
Katatoni kan förvärras av antipsykotika särskilt de med stark dopaminblockerande effekt och med risk för extrapyramidala biverkningar. Nyare antipsykotika och även Risperdal/Risperidon kan ha effekt mot katatoni tyder vissa studier på. Men ofta avbryts antipsykotikan vid katatoni, eftersom det kan ju kanske vara malignt neuroleptikasyndrom. Katatoni vid psykoser är mer svårbehandlade än vid depressioner.
Bensodiazepiner eller Stilnoct (zolpidem) används mot katatoni och kan ges i låg dos via injektion för att se om symptomen lindras inom 10 minuter (tabletter tar 30 minuter), vilket tyder på katatoni. Bensodiazepiner och ofta Temesta (lorazepam) används som behandling och 70-80 % bli symptomfria. Kronisk katatoni vid schizofreni är dock mer svårbehandlad.
Om benzodiazepin inte ger effekt eller vid livshotande katatoni används ECT dvs elchocker, som ger snabb och bättre effekt.
Det är viktigt att tidigt upptäcka katatoni för att kunna behandla den direkt eller så tidigt som möjligt. Viktigt att vara medveten om att katatoni inte enbart är orörlighet, utan kan också vara motsatsen överaktivitet.
Läs mer om katatoni här.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 21 november 2017
Att ta fram ett helt nytt antipsykotikum kostar minst över en miljard kronor. Att det är dyrt beror mycket på att kliniska tester skall göras på 250 – 1000 patienter. Många nya preparat misslyckas även i sluttesterna och ofta på grund av dålig effekt.
Receptfria läkemedel går inte att patentera i EU och därför vill inte läkemedelsföretagen satsa på dyra kliniska tester, som inte ger några inkomster. Istället görs mindre studier av olika fria forskare, men det ringa patientantalet och varierande kvalité gör att effekten oftast är otillräckligt bevisad. En undersökning på bara 50 patienter bevisar inte tillräckligt bra att effekt finns.
För att bevisa effekt mot psykossymptom är det bättre ju allvarliga symptomen är och lindriga symptom går inte att bevisa effekt mot. Även om ett läkemedel saknar egentlig effekt kan det ge placeboeffekt, som också kan vara biverkningar. Placeboeffekten av antipsykotika har ökat de senaste 60 åren och mindre symptom och högre förväntningar på effekt tros vara orsaken.
Det positiva med receptfritt är att biverkningarna är välkända och ofta lindriga, men även här är biverkningarna vid schizofreni otillräckligt belysta, eftersom bara 0,75 % av befolkningen har schizofreni. Fördelen med receptfritt är att forskarna är fria och saknar vinstintresse.
Acetylsalicylsyra (Bamyl) har i 2 studier visats förstärka effekten av antipsykotika i dosen 1000 mg/dag. Denna effekt tros orsakas av en antiinflammatorisk effekt och inflammation kan förekomma vid schizofreni. Inflammationshypotesen vid schizofreni är 40 år gammal. Nackdelen med acetylsalicylsyra är att den går över i mindre del till hjärnan och att blodnivåerna är högre. Alla kan inte använda acetylsalicylsyra t.ex vid magsår, astma eller blödningsrisk. Men kan kanske vara värt att prova vid besvärliga symptom, som psykiatern inte kan göra något åt. Cochrane håller på att utvärdera effekten av acetylsalicylsyra vid schizofreni och tillförlitligare information kommer snart därifrån.
Vitamin B6, B8 (inositol) och B12 kan minska schizofrenisymptom efter 2 månader hos vissa enligt en metaanalys av sju olika kliniska studier. Doserna i studierna var per dag 25 -1200 mg vitamin B6, 6 - 8 g B8 och 400 mikrogram B12. Inositol finns enbart hos hälsokosten, men kostar c:a 10 kr per dag. I en studie på 50 personer sågs signifikant effekt av 2 mg folsyra, 400 mikrogram B12 och 25 mg B6 efter 3 månader och kan vara värt att testa på grund av låg kostnad. Vid oklar effekt kan lägsta kostnad vara att föredra.
Probiotika dvs hälsosamma bakterier, som finns i t.ex hälsofil har i en mindre studie minskat vanföreställningar och hallucinationer hos män. I studien användes en tablett per dag med en miljard Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium animalis och effekten mättes efter 2 veckor. Tanken är att tarmfloran kan påverka hjärnan. Fördelen med probiotika är lindriga biverkningar, som gasbesvär och uppblåst mage och effekten märks redan efter 2 veckor, men bevisläget är sämre än för acetylsalicylsyra och B-vitaminer.
Vitamin D finns ofta brist på vid schizofreni, men vitamin D anses inte påverka schizofrenisymptom utom möjligen vissa kognitiva symptom eller återfall i psykos utan är viktigt för att få mindre risk för benskörhet och kanske luftvägsinfektioner. Vitamin D brist under graviditeten kan kanske öka risken för att barnet senare får schizofreni, men det är ännu ej bevisat, men kliniska tester pågår.
Ketogen diet innehåller ultralåg mängd kolhydrater (max 20 g/dag). Två personer med schizoaffektiv har beskrivits av ideapod.com, som fick stor minskning av psykossymptomen med ketogen diet, som motverkar inflammation. Dieten användes för att gå ner i vikt. Studier krävs dock för att bevisa effekten.
Tack till Ready som föreslog detta kapitel.
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 21 november 2017
Psykiatern Emil Kraepelin beskrev i slutet av 1800-talet dementia praecox (senare schizofreni), som en sjukdom, som började i tonåren och sedan successivt försämrades med stort vårdbehov och gav förtida död. Det stämde då för de som vårdades på mentalsjukhusen livet ut.
På 1950-talet kom antipsykotikan och gjorde att schizofrenin kunde vårdas i samhället och då upptäcktes att schizofrenin kunde ha lindrigare förlopp. Som mest fanns 38 000 vårdplatser på mentalsjukhusen i Sverige på 60-talet, vilket med dagens befolkning skulle bli 47 000. Det som finns kvar av mentalsjukhusen idag är en mycket liten grupp, som tillbringar livet på rättspsyk (10-20 personer?), men de är dömda för brott. Idag har psykiatrin bara 4400 vårdplatser kvar.
Sjukdomen är värst de första 6 åren sedan minskar kraftigt vissa positiva symptom, men idag vet man att även negativa symptom och kognitiva symptom kan minska med tiden. Kognitiva symptom minskar efter konditionsträning. Ovanligt idag med en successivt försämrad sjukdom, som alltid sågs förr. Mentalsjukhusvård eller brist på effektiv behandling försämrade alltså sjukdomen. Idag finns inte bara antipsykotika utan också psykosociala behandlingar, som minskar psykossymptom och psykoser t.ex sjukdomshantering (IMR), familjeutbildning och familjeintervention.
Efter 11-30 år efter insjuknandet hade en grupp knappt några symptom eller inga symptom alls och de ansågs då återhämtade.
Remission är minst 6 månader av inga eller milda symptom, som inte stör personens beteende och som inte kan ge schizofrenidiagnos. 36 % kan vara i remission. Vanföreställningar, hallucinationer, desorganisation, udda tankeinnehåll, manér/kroppställning, avtrubbade känslor, passiv apatisk tillbakadragenhet samt bristande spontanitet/samtalsförmåga ingår när remission bedöms (PANSS-R) och består av positiva, negativa och allmänna symptom. Remission bedömer ej kognitiva symptom. Remission bör vara ett behandlingsmål och förutom mediciner krävs även psykossociala behandlingar med effekt.
Återhämtning är att sakna symptom, som remission, men också att återfått normal funktion inklusive social funktion i minst 2 år, men nästan alla måste fortsätta med antipsykotika. Detta kallas för klinisk återhämtning.
Personlig återhämtning innebär att personen själv anser livet värdefullt och meningsfullt. Här är kontakt med andra, hopp, optimism, identitet, meningsfullt liv och empowerment viktiga element.
Frisk innebär inga symptom, fullt normal funktionsförmåga och ingen medicinering med antipsykotika.
- Kategori: Självhjälp
Uppdatering: 20 november 2017
Schizofreni kan ofta begränsa ens möjlighet att nå livsmål, som arbete, studier, bilda familj och ha vänner. Men som återhämtad och nästan frisk kan du bli diskriminerad på grund av din psykiska sjukdom, så du får svårt att nå dina mål och den plats i samhället, som du egentligen har förtjänat. I Sverige arbetar bara 8 % med schizofreni, men 17 % är återhämtade och nästan friska.
Oskyldig tills dömd heter det så fint. Det gäller ofta inte schizofreni där du kan godtyckligt dömas för andras brott och handlingar utan några som helst krav på bevis att du själv gjort något. Om alla blev symptomfria och nästan friska skulle inte stigmat försvinna, som är en social orättvisa och inte kopplad direkt till symptom utan till diagnosen eller psykisk ohälsa.
Alla med schizofreni känner inte till sin diagnos utan bara 30 % enligt en italiensk studie. Vetskap om sin diagnos kan ge depression och därför kan psykiatrerna inte berätta för alla. 50 % kan ha bristande sjukdomsinsikt och anse sig friska trots diagnos. Omgivningen uppfattar ofta dem sjukare än de med sjukdomsinsikt.
Stigma eller skambeläggning kallas detta fenomen, som på senare år har försökts motverka via antistigmakampanjer via t.ex Hjärnkoll.
Allmänhetens stigma visar sig genom negativa reaktioner och beteenden mot de psykiskt sjuka. Det kan förvärra symptomen hos de som drabbas. Allmänhetens stereotyper t.ex inkompetent, farlig omvandlas till fördomar, som kan åtföljas av känslor, som ilska eller rädsla. Det kan sedan leda till diskriminering på olika sätt vad gäller arbete, studier, lägenhet, vänner, kroppslig vård mm.
Diagnosundvikande kan diskriminering framkalla, vilket kan leda att nödvändig psykiatrisk vård och träfflokaler undviks. Psykiatrins lokaler besöks ej för rädsla att bli upptäckt av andra och bli stämplad som psykiskt sjuk av dem. Idag anses att till föräldrar, syskon och vänner kan du berätta om din diagnos, men helst ej till andra.
Självstigma är självdiskriminering på liknande sätt, som allmänheten diskriminerar och resultatet blir också ungefär det samma t.ex vill inte arbeta eller studera p.g.a inkompetens. Skadliga tankar om sig själv och negativt beteende inåt ger dålig självkänsla och självförtroende.
Strukturell stigma innebär politiska, ekonomiska och historiska faktorer i samhället skapar barriärer och hinder för de med psykisk sjukdom. Det kan t.ex vara lagar eller ekonomisk ersättning.
Psykiatrins stigma talas sällan om men förekommer. Felaktiga attityder finns i samhället mot psykiatrin, dess personal och behandlingar. Psykiatrin anses dålig trots att i USA anses schizofrenivården i Nordeuropa vara bäst i världen. Kan leda till motvilja att söka hjälp hos psykiatrin, att effekten av behandlingarna blir sämre på grund av lägre placeboeffekt (lägre förväntningar) och svårigheter att rekrytera personal.