Har du nån bästis?

Den enda diagnos som har varit aktuell för mig har varit schizofreni.
Har gått i dynamisk psykoterapi. Nu talas det mer och mer om att
det också kan finnas neuropsykiatriska orsaker till schizofreni liksom
för borderline. Min mamma märkte att det inte gick att få kontakt
med mig, när jag var 4 år. Därför tror jag att jag blev autistisk då
med förvärvad autism. Har jämn begåvningsprofil men har väldigt
svårt för att kommunicera.

Jag har flera goda vänner, bästa vänner kan jag väl kalla dem. Sedan har jag vänner som jag litar på, men som jag inte har samma starka relation till som de som står mig allra närmast.

Det underliga är att flera av de som jag räknar som mina närmaste, inte är några jag träffar väldigt ofta. Distans bästis-skap på något vis. Det finns vissa personer som jag kan vara ifrån väldigt länge, som sedan dyker upp och allt är som vanligt och vi har mycket att prata om. Det är en stor trygghet.

Jag tycker också att många har viss distans till anhöriga och jag har själv haft det. Nu verkar det som att 70 % av de med schizofreni har släkt med vissa kognitiva symptom, som räknas till schizofrenins viktigaste. Så distansen till släkten kan vara ett sätt att distansera sig från sjukdomen.

Hur är det? Är det inte så att släkten är värst....

Jocke skrev: Ja, men Nisse har ju inte längre stödboende? Jag hade ju en k.p i kommunens tjänst.

Jocke, ursäkta du har fel för dig, jag har aldrig haft stödboende. Jag har alltid fått klara mig själv så gott jag kunnat.

Föräldrarna har svårt att ta, att barnet är sinnessjukt. Det blir en extra belastning.
Så många förhoppningar har grusats.