Förbannat hyckleri

Varför är det så viktigt med att vara unik, när unik blivit liktydigt med en noga specificerad och standardiserad person på alla tänkbara variabler. Det är ett förbannat och mycket irriterande hyckleri.

Alla är vi unika... det kan vi inte göra något åt... det finns inte två människor som är precis lika... och tur är väl det! Det skulle vara väldigt tråkigt att möta en massa kopior av en själv...

Standard, vad Fan är svensk standard! (En låt i en Skiva)! :lol: <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

När man har diagnosen schizofreni vore det himla skönt
någon gång att smälta in bland andra.
Att vara annorlunda är inget man strävar efter utan det
kommer bara med på köpet och leder till utstötning
ur gemenskapen.
Det behövs inte minsta ansträngning att vara annorlunda!

Jag själv är inte bara unik, jag är ett original också! :lol: <!-- s8) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_cool.gif" alt="" title="Cool" /><!-- s8) -->

Precis Geta! (tror jag...). Att passa in! Tycker faktiskt det är väldigt skönt när jag känner att passa in. Perioder av inpassande är bäst. Inget Prokrustes-passa-in dock. Med avhuggna fötter eller sträckbänk. Utan att bara kunna känna sig helt ok. Jag får tok-utbrott på folk som inte fattar den stora grejen med att vara vanlig. Unika individer verkar vara sig precis lika över hela jorden numer. Allt extremt är sig likt överallt.