Här är historien om chef fan!
Chef Van
Han berättade sin historia för mig för ett antal år sedan, jag vill inte skriva hans fullständiga namn. Jag mötte honom på ett kristet café i centrala Göteborg. Han hade blivit utkastad ifrån sin lägenhet och var i princip uteliggare. Han sov över ett antal gånger på en extra säng i mitt vardagsrum. Han var när jag lärde känna honom alkoholiserad. Han var Holländare, hans far var Holländsk officer (major) stationerad i Storbritannien under 2; världskriget medan han och hans mamma var i Holland under kriget. Han berättade att innan hans far och mor hade träffats så umgicks hans mor med Johnny Weismüller (Tarzan) enligt Chef så hade de tänkt gifta sig med varandra. Första gången han var i Göteborg (han var sjöman) så hade han och hans bror fått se hur två poliser misshandlade ett fyllo vid järntorget, de tyckte inte om vad dom såg så de beslöt sig för att gå i mellan för fyllot kunde ju inte försvara sig. Så de två läxade upp poliserna, poliserna kallade på förstärkning och det blev ett stort bråk. Det hela slutade med att de hamnade i arresten, de blev frisläppta på grund av att den Holländske konsuln i Göteborg
gick i god för dom. Chef var en mycket god simmare, han hade tjänstgjort som kommando soldat, och varit befäl. Han var dessutom sjukvårdskunnig. En gång hade det kommit in en svårt brännskadad soldat, som hade blivit hans patient. Chef sade det att den här soldaten hade när det gått någon dag sedan han kommit in på sjukhuset bett om att få ställa sig upp och få titta på sig själv i spegeln. Chef sade att egentligen så hade de gett upp hoppet att soldaten skulle klara sig. När han såg soldaten kämpa sig upp ur bädden trots svår smärta och ställa sig framför spegeln, så tänkte han när han såg vilken kämpa vilja soldaten visade sig ha att honom skall jag hjälpa, så Chef bestämde sig för att den här patienten skulle överleva.
Soldaten överlevde tack vare god fysik och den bästa vården som stod till buds.
Chef var ganska hård, han förde en gång befäl över några ”typ” repgubbar som vi skulle kalla dem och där var då en soldat som när de stod uppställda fick råskäll utav Chef, så soldaten blev så rädd att han pissade på sig. När Chef berättade det för mig så sade han till mig att han hade ju inte velat vara så hård, han sade det ”jag ville ju inte att han skulle göra på sig”
Chef berättade för mig att han tre gånger när han var i Holländska handelsflottan hade tagit livet av människor, alla hade varit negrer, två i Syd Amerika och en i New York. Den i New York hade försökt råna honom beväpnad med en revolver. Chef hade tagit revolvern ifrån honom och skjutit ihjäl honom, det var som i de andra fallen att det hade varit i självförsvar, nåväl polisen i New York sade att det var bra gjort och princip applåderade det han hade gjort.
En annan gång så gick båten till en hamn i Syd Amerika. När de hade anlöpt hamnen och de skulle gå på permission så hade de slagit vad, huruvida om att Chef skulle undgå att bli rånad utav en neger som var stor och kraftig. Han var ökänd i hela Holländska handelsflottan för han brukade vara guide för sjömän i den hamnen och var med dem iland för att sedan när sjömännen skulle gå ombord brukade han ta ifrån dom pengarna.
Vadslagningen rörde sig om några limpor cigaretter samt någon flaska sprit.
Chef gick iland och roade sig och när dom kom tillbaka så försökte negern råna honom så de började slåss. Chef sade att guiden var så stor och väldigt stark så Chef fick utnyttja all kunskap som han hade ifråga jiujitsu för att hålla honom ifrån sig, han sade att han nyttjade sina sista krafter och slängde honom över kajkanten där han blev kvar och drunknade.
Han gick ombord och styrman som sett slagsmålet skällde ut honom och sade till Chef att han skulle vara i sin hytt tills dom lämnat hamnen. Morgonen kom och det var ju så att när tidvattnet kom så blev det strömt och kroppen flöt upp och hamnpolisen kom och tog upp kroppen, Chef blev nyfiken och gick ändå upp och tittade. Polisen kunde ju inte hitta något vittne och båten gick så Chef klarade sig ur knipan.
Chef hade varit gift och dom hade en bondgård nånstans i Borås trakten. En sommar var det varmt och torrt, när det var omkring midsommar så avverkade de flesta bönder, och slog sitt hö. Det gjorde inte Chef utan det fick stå kvar, i vanliga fall så brukade det bli återväxt under sommaren men inte det året.
Borås djurpark fick svårt att hitta mat till sina elefanter. De sökte hö och satte in annonser i lokalpressen för att hitta det dom sökte. Elefanter behöver olika slags gräs för att må riktigt bra. Dom kom till Chef och tittade på gräset och sade att det var precis vad de sökte efter. Chef sade att han tog mycket bra betalt, för de köpte ju allt, så han levde mycket gott en tid.
Han ställde till med fest för kollegerna runt omkring dom åt och drack men på den tiden drack inte Chef någon sprit. Hans granne kom med ett förslag, han sade dina hönor ser gamla ut, de skulle vara sega att äta om man slaktade dom. Det förslag han kom med, var det att dom skulle tillsammans vattnet de drack ge dom fri tillgång på sprit, sagt och gjort, de hällde sprit i en skål, en del hönor drack nästan enbart sprit dom blev stupfulla medan andra hönor inte drack en droppe sprit. De som drack spriten skulle slaktas en vecka senare, för som grannen sade, att då kommer de vara möra och fina. De hönor som inte drack spriten fick fortsätta leva. En vecka senare slaktade de hönorna och hade återigen fest och Chef sade de var verkligen fina och goda att äta.
Chef läste bibeln för som han sade, jag är Jehovas vittne, vad Jehovas vittnen skulle säga om det vet jag inte, han hade fått sin bibel stulen tillsammans med hans sport bag och den sprit som han langade som fanns i den. Han fick en gammal bibel utav mig, den var utgiven under 1800-talet, så den gamla stavningen och bokstäverna fanns ju i den så för honom var den svår att läsa, först sade han att den var en biskopsbibel för den var skriven på flera olika språk samtidigt, han förstod ju den inte utan vart mycket konfunderad. Han sade först att det var en biskopsbibel han fått sen att det var en hottentott bibel.
Han sade också att han var gränsriddare, han menade då att han vandrade i ett gränsland mellan himmel och helvete. Jag berättade om en läkare och vad han hade gjort och sagt till mig.
Om den läkaren sade han varför gjorde han så, sedan sade han, honom tröskar jag. Han sade det inte rätt ut men han menade, att honom skickar jag åt helvetet. En gång sade han, det jag håller på med nu det är riddarslakt, gör inga misstag nu. Han och jag pratade rätt mycket med varandra, en gång bad han mig om att jag skulle ge honom syndernas förlåtelse men jag sade till honom att det kunde jag inte göra, för då hade jag fått stå till svars för det inför Gud och det ville jag inte.
Vi satt en gång på det kristna kaféet och pratade vi satt mitt emot varandra och han gjorde som så att först sträckte han ut sin hand tvärs över bordet och tog mig på ena axeln sedan den andra, och han höll på så en stund, jag blev arg och spände blicken i honom och sade, Chef pröva mig icke, icke ens i mina ögon. Han rullade då med ögonen för att han inte skulle möta min blick. Då reste jag på mig och gick. Han skaffade sig senare en bostad på en båt vid drömmarnas kaj i Göteborg. Han sade om de båtar som låg där, vi kallar dom för vrak. Jag har aldrig sett båten, jag har passat mig noga för att ens titta på den, för vem har då inte hört talas om den flygande Holländaren.
Sista gången jag såg Chef var när vi möttes på Kungsportsbron, han kom från andra hållet, jag var på väg upp mot valand. Han kom med en cykel som han ledde fram, han hade fullt med bärkassar med tomflaskor som han plockat från snuskpellarna. Han hälsade på mig och sade, jag är ju skyldig dig tjugo kronor, då tittade jag på honom och förstod att jag inte kunde begära dom tillbaka, förresten så hade jag glömt bort att han var skyldig mig pengar, så jag tittade jag på honom så blickade jag över balustraden på bron och spottade i kanalen, sedan sade jag till honom ”spytte i havet, du behöver dom bättre än jag”. Det var det sista jag såg utav Chef och det var flera år sedan.
