Jag tror att du är för beroende av känslor i dina böner. Bön fungerar fast man inte känner nåt om man ber med uppriktighet. Jag har samma problem att jag är beroende av känslor för att tro att bönen har blivit hörd. Du ber kanske alltför krampaktigt om du håller på i timmar, vet inte? Vad tror du själv. Hur känns det att be så länge? :rolleyes:
Det är inte känslorna som är felet för mig. Felet är att jag inte menar bönen. Att jag inte vill böja mig för jesus, eller inte vill ta in honom i mitt liv. Det är problemet. Mitt hjärta vill inte... Jag kan inte va uppriktig i bön
Jag tror jag syndat som leder till döden, tror det är därför jag är så avstängd.
1 Johannesbrevet 5:16
Om ni ser en kristen synda på ett sätt som inte leder till döden, så ska ni be Gud förlåta honom. Gud kommer att ge honom livet - bara han inte har begått den synd som leder till döden. Om han har gjort det så tjänar det inget till att man ber för honom.
Ni kanske inte orkar med mig mer snart, fast jag är nästan säker på att min synd är en sådan, att det är just kört för mig. Därför jag får tankar att lämna kristendomen och bli buddhist helt och hållet, trots jag vet det är fel.
