Man tror att alla dessa tre kragar, även den från Öland, är tillverkade i Västergötland. Kvalitén är ofattbart fin. Figurerna är så små att det föreslagits att barn har gjort dem. Det tror inte jag, men det måste ha varit någon mästare med mycket bra syn alternativt förstoringsglas.
Det är arkeologernas tolkningar av fynden som går förlorade när fornminnen hamnar i fel händer. Det är kunskap som går förlorad för alltid. Men nu finns det ju fornfynd som finns i sådan mängd att förlusten inte är stor. Men en unik guldhalskrage ger mycket kunskap via hur den är tillverkad, var den är tillverkad, vilka resurser som krävts, hur den slutligen deponerats.
Bäst är förstås när föremålen hittas in situ. På plats. Men har man ändå ett föremål som man tagit rätt på kan det föremålet bära på viktig information ändå.
Har man trots allt fornfynd hemma i privat ägo, bör man vara mycket försiktig när man hanterar sakerna. För metallföremål bör man ha bomullshandskar på vid hantering. Annars kommer hudens fett att börja tära på metallen och till slut blir föremålet förstört. Det är samma som när man samlar mynt, Richard, man ska inte ta i metall med bara händerna!
