Att prata med någon..

... för jag har läst någonstans att vissa kan isolera sig ännu mer om d känner att ingen tror på dem.. kanske måste säga det på rätt sätt.. Tänker lite då och då att jag , på ett vänligt sätt, ska berätta för henne att jag funderar på att söka psykologhjälp iom min uppväxt och att jag tycker att hon borde förstå att det kan omöjligt komma in någon i lägenheten och göra allt det hon säger, de är inte ute efter henne osv. Men, jag har hittills inte gjort det iom att jag är rädd för att hon ska känna att alla är emot henne och iom det blir allt värre..
Ja, ena dagen känner jag för att "ställa henne mot väggen" och säga som jag tycker att det är. Och andra så vågar jag inte ..
Det kanske kan bli bättre för mamma om man får henne att klarna i sin självmedvetenhet, men jag är ju så feg.. uss.. Tänk om hon börjar hata mig istället.. då förblir jag hellre ignorerad.. tror jag..

Sassa! Du själv behöver någon att prata med. Ett tips jag har, som jag själv har nyttjat och det är sjukhuskyrkan på Lillhagen i Göteborg.

Där har jag fått prata med en terapeut. Hon är utbildad psykolog och det kostar ingenting att gå till henne.

Du kan försöka -helst på den psykiatriska klinik som din mamma tillhör.

Det finns de som inte är utbildade psykologer som också går att tala med. Du behöver själv någon att prata med för att komma i balans själv!

Jo, jag skulle nog behöva prata med någon.. kanske blir det bättre.. fast samtidigt så känns det som om det är så många fler som har det så mycket värre än mig. Känns som om jag skulle vara jätteegoistisk om jag tog upp någons tid med att prata om mina problem..
Men tack för tipset och jag ska kolla upp om det finns någon liknande kyrka här hos mig! Mamma har aldrig varit inlagd och tillhör ingen psykisk klinik.. däremot tänkte jag försöka luska ut vad hennes läkare heter ( hon har ju fått medicin mot sin epilepsi) och se om man kan få prata med honom. Fast det var ju så länge sedan hon var hos honom så han har säkert slutat eller glömt bort allt om henne å så..
Så, jo, jag är på väg att försöka hitta någon att prata med, men det är svårt att dels hitta vem å dels få tankarna på att någon verkligen bryr sig och har tid osv.

Prata med vem som helst på en sjukhuskyrka nära dig.

Du är värd det, tänk på det.

För om du inte mår bra, hur skall du då kunna hjälpa din mor, barn och man?

Vid schizofreni vet man hur anhöriga skall uppföra sig. Det finns bevis för att om anhöriga är kritiska, fientliga eller överengagerade så kan det fördubbla risken för psykos. Det upptäcktes i England där de som bodde med sina föräldrar oftare fick återfall i psykos än de som bodde ensamma.

Du skall inte vara kritisk mot din mamma, men samtidigt skall du inte hålla med och säga att hennes vanföreställningar är korrekta. Idealet vore om du kunde få henne att själv granska kritiskt sina vanföreställningar och kanske lägga själv fram bevis som tyder på att hon har fel. Om hon själv blir kritisk och ifrågasättande till vanföreställningarna så kan de avta, men det är nog ingen lätt uppgift.

-