Min mamma läste också min dagbok. Jag gillrade en fälla i skrivbordslådan efter att hon kommit med kommentarer om saker hon aldrig borde ha vetat annars. Hon var en dubbelnatur. Expert på att dela ut skuldkänslor och vara martyr men också rolig att umgås med. Hon försökte vara överbeskyddande men jag blev bara förbannad och gjorde tvärtom. Värst var det när hon i princip anklagade mig för att ha blivit född! Hon föraktade min pappa och var alltid noga med att påpeka att jag var lik honom på något sätt. Hela släkten på min mammas sida betraktade mig som en avfälling och att jag skulle hålla mig till min pappa och hans jävla släkt. En riktig borderlinestruktur m a o. Svart och vitt. De goda och de onda. Det rätta och det felaktiga. Min mamma var i högsta grad ansvarig för familjesituationen där våld och incest ingick, även om det inte var från hennes händer. Hon svor sig fri från allt ansvar och skyllde allt på min pappa.
Skulle kunna hålla på att skriva i evighet om detta men det är idag dött och borta. Min mamma dog 2008.
