Usch, jobbig situation björk. Och ja, jag har blivit mobbad, psykiskt mobbad. Det hela startade efter att min familj flyttade till en annan stad. Det var i åttonde klass när man är som mest känslig och ett gäng killar gjorde sig lustig över mitt då ovanliga namn. De skrek på mig, skrattade och brölade som en fårskock. Jag var ensam och utsatt tills jag började nian och åttondeklassen flyttade till en annan skola. Klassföreståndaren talade om för hela klassen att jag hade haft för höga betyg i min tidigare skola men att de nu var korrekta. Allt var en veritabel mardröm. Varje morgon gick jag in till skolsköterskan för att jag hade så ont i magen. Hon lät mig ligga på en brits i lugn och ro. Ibland testade hon min hörsel och syn men det hela var en tyst överenskommelse mellan oss två
I nian blev jag accepterad och fick en kompis. Äntligen blev jag inte betraktad som ett missfoster att hacka på. På gymnasiet blev jag återigen föremål för andras lustiga kommentarer och hade ingen kompis att umgås med. Mina föräldrar förbjöd mig att gå ut på kvällarna eftersom jag bara skulle supa som de sade. Dessa fyra år var helvetet på jorden.
