www.lakartidningen.se/07engine.p
... cleId=9277
De psykiatriska patienterna fixeras vid sekundärvinsterna
och förblir fångar i överbeskyddad passivitet, enligt artikeln.
Det var var femte patient på en psykmottagning, som tillhörde den kategorin. Han kritiserade också att psykiatrerna på sjukhus ägnade sig mest åt administration och sammanträden, vilket gör att de får för lite patientkontakt och erfarenhet. Privata psykiatrer är mycket bättre på den punkten enligt honom. Min egen erfarenhet är att det inte stämmer för alla psykiatrer, men för en del. Det kommer säkert upprörda svar på denna insändare.
Som jag anfört tidigare så är ju psykiatrins kris att den håller på att kväva sig själv. Den har blivit så själlös och tråkig att inga vettiga läkare vill jobba där.
Om psykiatrin ska överleva så måste den luckra upp sig själv. Inse en gång för alla att man inte kan tillämpa ett stikt biomedicinskt synsätt på vår själ. Det blir för absurda resultat.
En allt för stor del av den diskursiva makten har tilldelats ett biomedicinskt paradim, så att det blivit en slags epistemologisk våldtäkt av hela domänen. Icke-medicinare och även medicinare som är humanistiskt intresserade, förhindras att tänka psykologiskt och socialt kring de psykiska problemen.
Makten och behållandet av den blir den allt övergripande frågan för psykiaterna. Och för det flesta som tagit sig igenom en lång utbildning som går ut på att lära sig omsorg om medmänniskan blir detta outhärdligt och dom lämnar området.
Bara maktgalningar blir kvar. Det är synd för i slutändan drabbas ju de vårdsökande.
Psykiatrin befinner sig - och har under hela sin tid - befunnit sig i en kris. Men nu är den helt förfärlig!
Psykiatrins kris beror nog primärt att det är brist på läkare och då vill man bli annat än psykiatrer. I Sverige har det anställts 10000-tals läkare de senaste 10 åren, men bristen kvarstår.
Jag tror att vården har dålig effektiivitet och måste organiseras annorlunda för att göra läkarna mer effektiva. Jag tror mycket på att flytta ut specialistläkare från sjukhus till öppenvården för att effektivisera. Då minskar behovet av läkare och fler vill då bli psykiatrer.
Jag tror inte längre att terapi hjälper heller. Det är ett dödfött kapitel. Terapins tidsålder är över och vi går in i en annan era.
Psykiatrin kommer med tiden att falla ihop och resterna kommer att uppgå dels i primärvård, och dels neurologi. Kanske andra mer fungerande delar av den kommer att överleva. Men psykiatrin faller långtsamt samman. Som en ihålig pankaka som egentligen aldrig riktigt fungerat.
