Inte förrän jag fick gå hos en psykoterapeut i flera
år började jag prata.
Har aldrig varit särskilt pratsam.
Det är lättare att skriva och inte ha ögonkontakt.
Det ingår i de negativa symtomen ( det som dras ifrån)
att inte prata och dra sig undan.
Jag är socialt handikappad, umgås knappt med andra människor. Har en bra vän, som oxå är sjuk.
Men är jag tvungen att visstas bland folk så är jag tyst o försöker komma därifrån.
Symptomen vid depression liknar till förväxling negativa symptom. Jag tror att grunden till symptomen är olika, vid negativa symptom saknar man en del känslor men vid depression har man gott om känslor.
Kanske är det naturligt för dig att bli lite tystare med åren? Jag vet inte hur gammal du är så jag har kanske helt fel. Allt måste inte vara sjukt som man är med om.
