Jag önskar det fanns ett Dagcenter här där jag bor, men orten är för liten för att hålla med sånt. Finns inga psykologer heller. Det är dålig stil. Fanns det ett Dagcenter skulle jag nog gå dit. Eller en mötesplats öppen dagtid.
Jag har börjat ringa min vän, en vän med diagnos jag lärt känna. Jag märker direkt att han inte är sugen på att prata. Inte underligt att jag drar mig för att ringa folk. De är alltid upptagna när jag för en gångs skull ringer. Nu är det slutringt från min sida.
