Deprimerande dag.......

Igår hörde jag en sjukgymnast i TV förklara ryggont som att
när man får smärta så slutar man röra den del av ryggraden
för att undvika smärta och att det permanentar smärtan och
spänningen.
Det är klart att det är skillnad om man har en vävnadsskada
i ryggraden i motsats till muskelspänningar som utlöser smärta.

Nissegossen skrev: Usch och fy, vilken otur du verkar ha! Känner med dig och för dig! Jag kan endast rekommendera att om nu inte sjukgymnastik kan hjälpa dig, så för stunden lägg dig platt på rygg och sträck på en arm och ett ben i taget och gör strechningar, förhoppningsvis drar du i och med det ryggen i ett läge där du rättat till koterna och att det kan minska smärtan. När det var som värst var en gång när jag på morgonen hade satt mig på en stol i köket med öppen balkongdörr och skulle röka dagens första cigg.

Jag fick då en kraftig smärta och lade mig platt på rygg på golvet bredvid stolen för att det gjorde för ont, för att jag skulle kunna gå någonstans och då gjorde jag strechningar och den värsta smärtan försvann, för tydligen hade ryggen rättat till sig något i och med det.

Värt att pröva! :!:

:hjärta

Jo, precis man måste bara ta till med vad som helst när det där HEMSKA kommer.
Kanon att du funnit ett sätt som funkar för dig.
Jag måste mest bara "små röra på mig" (gå omkring med små korta steg) tills värktabletterna kickat in och smärtan släpper.

Min barndomsväns sambo är sjukgymnast och känner till min sjukgymnast (oj, det blev långt och krångligt) och min kompis sambo känner till min sjukgymnast väldigt väl i alla fall.
Så han sa att om min sjukgymnast "gett upp" då är läget allvarligt. Jippi!??

Men jag tänker INTE ge upp för det!! Jag hoppas på att det ska finnas ett sätt för mig att bli bra någon gång. :rolleyes:

Petra Mede ska ha ständig smärta i ryggen. Hon har varit
dansare och fick sluta med det. Hon ska ha varit helt utslagen
i flera år men har kommit mirakulöst tillbaka i showbiz....

Jocke skrev: Varför ska "fina" du drabbas av dessa ytterligt smärtsamma upplevelser? Det vore fan bara vara för mycket med ens en enda diskbråck, men nu till på köpet ha tre, det luktar orättvisa lång väg. Men det är ju så fantastiskt att du ändå orkar vara så pass positiv som du ändå är. Jag var ju orolig för dig ett tag, men tänkte att lillen/lillan har börjat uppta mer tid av dig.

Men jag vägra klassificera dig som ett "hopplöst fall" Tonic! Så länge som du lever så finns det ett hopp om en förbättring, ta till vara det som läkarna erbjuder dig. Har vi inte snackat om ngn ställe var det i östersund eller var det i ö-vik som det finns en rehabiliteringscentra? Men jag hoppas innerligen att dem uppfinner ngt bara för dig Tonic!

:hjärta ...ja livet är tyvärr inte särskilt rättvist... Det har jag insett...
Vet inte vad som gör att jag orkar ändå vara positiv faktiskt? Mest tänkbara teorin är väl att jag är så himla "van" med motgångar. :rolleyes:
En annan skulle väl vara att jag är den "typen av person" bara... <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> ...dvs, att när alla andra gett upp är jag den som tror att det ändå går att lösa saker och reparera dom på något sätt. :lol:

Lilla tjejen tar en hel del tid, det stämmer. :hjärta Och det är bra det. För hon är mitt lilla solsken. Tackar Gud för att jag fick denna underbara människa in i mitt liv!! Hon lyser upp i allt mörker.
Hon har börjat le och skratta väldigt mycket, och vi kommunicerar smått med varann. Hon är otroligt social för att vara så pass liten. (hon är 2 månader gammal om ett par dagar! )

Jo, jag hoppas också att det kommer någonting som löser det här, mer än starka värktabletter. Jag måste finna lite mer tålamod bara...*pust*

Tusan alltså Tonic, sån smärta.

En sak som är bra att göra är att styrketräna och bygga upp magmuskler och ryggmuskler, men det gör du kanske redan. Tror det kan hjälpa och balancera kroppen så koterna inte belastas lika mycket.

malin71 skrev: Åhh, vad kan man säga, Tonic.....? Kunde jag ta en del av din smärta, så hade jag gjort det.

Kram! :hjärta

Åhmen, fina du! :hjärta Du är så himla rar. ...nej, det finns väl egentligen inget man kan säga direkt, det är som det är nu.
Nog mest jag som behövde berätta och ventilera det här liksom... :rolleyes: Ni vet ju en del om mina smärt-problem sen innan - så det bara föll sig naturligt att berätta vad undersökningen visade. :rolleyes: