Geta, nog kan jag känna livsglädje och livslust små stunder eller några timmar. t.ex nu är jag ganska glad. Minns livslust har försvunnit med den dagliga värken, då jag inte har fått hjälp för den fast jag har sökt. Jag kan inte säga nåt datum när det hände, för det har blivit värre och värre. Sen har det hänt en massa tråkiga saker härhemma som jag inte kan nämna här. Jag är besviken på mina närmaste. så besviken att jag inte kommer över det verkar det som.
Swebuss, jag prioriterar sömn och käk för mycket. Motion saknas numera så gott som helt.
Sen fattas tillräckligt med varierande sysselsättning. kul med vänner som jag skulle träffa på riktigt och att göra tillräckligt med roliga saker.
Ja värk är påfrestande och det kostar på då jag märker att mina anhöriga inte förstår hur ont jag har.
Tror att de tycker att jag har blivit självisk, lat och elak då jag inte hjälper dem som jag gjorde förr.
men de får tycka vad de vill. jag lever mitt eget liv och måste försöka orka med det och med mej själv.
:kram :hjärta :hjärta
