Behöver vi rutiner?

krokus,

Får du ångest av att IngeF har en CP-skada och inte är glad jämt?

Geta,
Nej då. I mitt förra inlägg menade jag att bara för att någon har en CP-skada behöver inte allt vara eländigt hela tiden. Lite roligare inställning till livet vore bra för IngeF. Där kan antidepressiv medicin hjälpa.

På IngeF låter det som att livet suger så hårt det bara går. Som att "the botten is nådd", det kan inte bli värre. Han har gått till psykolog och det var fel, fel, fel. Vad sägs som att byta psykolog eller gå till någon annan yrkesgrupp. Diakon kanske?

Nä men Geta? Krokus har försökt ge IngeF konstruktiv kritík! Men jag äter ju själv antidepressiva, men inte är jag glad jämnt, men vi alla ska nog försöka hjälpa varandra ändå. Egna preferenser skadar inte med att försöka peppa IngeF!

Det är vanligt att få ångest, när personer har en funktionsnedsättning. Man är rädd för att själv få något liknande. Det drabbas också vi med psykisk ohälsa av. Jag träffade en diakonissa som var rädd för mig.

Klanggedin skrev: Är inte Nissegossen döende?

Jo, men bra prognos kan leva i 100 år till, så jag undrar vad tjafsar du om? Ty alla är döende, du är också döende det är livets slutpunkt och du har varit döende sedan du föddes

Eller rakt av kanske du är hjärndöd

Ja Geta, min hörselskada har påverkat min psykiska ohälsa i en sån grad, att även ohälsan blir en funktionshinder. Så för mig är multihandikappad inte ett helt felaktigt ordval. Ångest har vi alla då och nu!