Kosten - En stor faktor?

Jag har visserligen ingen schizofreni - men sedan jag började sköta min kosthållning åt det bättre hållet (har ÄS UNS) än förut så har jag varit betydligt stabilare än förut. Tar multivitaminer (med antioxidanter) samt Omega-3. Motionerar mycket och regelbundet.

Min syster hade varit inlagd största delen av året innan hon flyttade hem till mig. Hon var väldigt svår att prata med de första veckorna och hade tydliga symptom. Det var svårt att följa hennes tankar, hon var inte rationell, glömde saker, mycket stressad osv. Hon var sämre än hon hade varit på länge och jag tror att ingen hade förhoppning på att detta skulle radikalt förändras, inte minst hennes man. Att säga att tiden var det som förbättrade henne de fyra månaderna tror jag inte ens de mest naiva i hennes omgivning vill påstå.

Jag har ingen statistik på hur snabbt tillstånd förändras men uppenbarligen uppmärksammades detta av ett externt företag. Spontant känner jag att inte bara individen och deras omgivning som vinner. Även staten gör en otrolig vinst i att få en förtidspensionerad tillbaka till arbetsmarknaden.

Säg åt din syster att börja motionera mycket och regelbundet. Motion minskar symptom och stimulerar bildningen av nya nervceller i hjärnan. Det räcker också med raska promenader och man behöver inte jogga eller liknande.
www.viska.se/index.php/nyheter/4 ... chizofreni

Om en månad har det gått två år sen min syster flyttade in till mig, dvs lite över ett och ett halvt år sen hon flyttade till egen lägenhet.

Jag träffade henne för någon dag sedan och hon sa då att hon aldrig i sitt liv har haft det så bra som hon har det nu. Det gör mig glad in i själen och jag inser att jag varit med om något stort. Förra veckan stötte hon på en person som tidigare haft stor negativ inverkan på henne. Hon hanterade detta galant och kunde prata om händelsen med självsäkerhet och styrka. Hade detta hänt tidigare så hade hon lagt in sig i minst någon vecka. Hon nämner inte sina föredetta vårdare och pratar om andra saker, såsom jobb, barn som fritid.

Ironiskt är att hon nog gått "förbi" mig nu. Jag har börjat ifrågasätta det liv vi lever, främst i Sverige. Svårt att motivera mig till att göra saker som inte spelar någon större roll.

Det minns jag när din syster skulle flytta till dig.
Det låter ju toppen att hon har ett eget boende nu
och klarar av problematiska situationer.

har inte orkat läsa denna tråd, kanske för att jag slarvar med maten.
gäst skrev att det är konstigt att det inte har blivit mera respons på denna tråd.
kan kanske till en del bero på att det första inlägget var så långt så att många inte orkar koncentrera sej på att läsa igenom det. Sen så orkar deppiga mänskor inte koka mat åt sej så om de bor ensamma så äter de det som är lättast att stoppa i sej.
Ni får lov att tåla det att jag klagar på långa inlägg. jag tappar bara intresset och koncentrationsförmågan då nån skriver långa inlägg. Men skriv på bara. jag behöver ju inte läsa allt. Men nu vet ni varför jag inte alltid reagerar.