Hur blev ni av med paranoian? Vad var till bäst hjälp?

Paranoia är ett av de vanligaste och mest retsamma symptomen, inte bara vid schizofreni, utan också vid autismspektrumstörningar. Hur har ni lyckats kämpa mot den?

- aspie

Jag brukar intala mig själv, att jag vill inte misstro andra människor. Men ofta får jag överraskningar i slutändan!

Jocke skrev: Jag brukar intala mig själv, att jag vill inte misstro andra människor. Men ofta får jag överraskningar i slutändan!

Du liksom skulle ha haft mera nytta av att ha dina paranoida tankar kvar?

- aspie

Nä, dem känns destruktiva! Men jag kommer inte i kontakt med mitt andra jag! Jag tror min väg är den rätta! Dvs antivåldets!

Vet inte men antagligen har medicin, vänner, och min inställning att försöka lita på andra samt viljan att kritiskt granska vanföreställningar hjälpt mig i min återhämtning. Den värsta paranoian har dock varat endast i några dagar och min snabba återhämtning från detta tillstånd har förmodligen underlättats främst genom den goda verkan som sömntabletterna hade. För närvarande är jag nog mindre misstänksam än svensson i allmänhet, vilket ev. beror på att jag är rädd för att bli sjuk igen.

Jocke skrev: Nä, dem känns destruktiva! Men jag kommer inte i kontakt med mitt andra jag! Jag tror min väg är den rätta! Dvs antivåldets!

Menar du att dina paranoida tankar är destruktiva. Så brukar de vara hos de flesta.

Vad menar du med att du kommer inte i kontakt med ditt andra jag? Har du "multiple personality", dissociation. Brukar du isolera den paranoida sidopersonen och på detta sätt bli av med paranoian när du intalar dig själv att tro på det goda? Ja, du har rätt att antivåldets väg är den rätta. Men hur håller du i schack den paranoida lilla djävulen som har en annan åsikt?

Jag har liknande problem. Någon gång mår jag ganska dåligt på grund av att jag tänker att människor menar illa. Men sen bestämmer jag mig att jag struntar i det, jag tror bara på det goda. Men paranoian finns ändå kvar någonstans och kan dyka upp ett tu tre.

- aspie