Hur kan det egentligen vara såhär svårt?

Jag förstår inte det här. Imovane är ju inte värsta drogen, varför klarar jag mig inte. Jag har inga kvar, och jag vet att jag får ta på nya på torsdag men jag kan endå inte sluta gråta, för jag måste ha dom, jag kan inte koncentrera mig, jag mår illa och jag hatar mig själv när jag inte överdoserar. Efter många imovane kan jag äntligen våga vara. Kvällarna är värst, dagarna jobbar jag så mycket, men så fort jag kliver in genom dörren blir suget stort. det kliar i händerna, jag måste rada upp dom på bordet, ha colan i frysen.
och trots detta så ska jag fundera ut ett sätt att få bezo mediciner utskrivna. Varför vill jag dra ner mig i skiten?

Jag förstår inte att du orkar med. Skulle det inte vara skönt att få hjälp med dina problem?

Vad finns det för hjälp?
Berätta om vilken hjälp som finns och var all denna hjälp man uppmanas söka finns?
Tror du inte Interlude FÅR "hjälp"?
O hjälpen bestär ju altid i samma sak, ingenting!
Vad vet du som inte jag vet om denna hjälp, mot drogbehov pga ångest?
Kan du visa mig?

Märk att jag skrev drogbehov pga ångest och inte ångest pga drogbehov.

Är det ångest pga drogbehov, så, lägg ner, du mår skit, så är det, men det är bara att hålla i, går snart över. Är et drogbehov pga ångest är det en annan sak. Jag tror inte intelude främst är knarkare utan faktiskt sjuk, och drogerna är en medicin som ger andrum. Vad tror du?
Hon står i praktiken ensam med en burk atarax mot alla inre demoner.
Det e f*n som att möta en pansararme med en ärtbössa.

Som att ringa psykakuten när man mår dåligt. No point.
Du står där ensam o måste ta tag i. Meningen att höra dem säga det?


förlåt

Prata hjälper ialla fall. Prata, prata, prata... Skriva... Kommunicera...
TERAPI hjälper, livet, den terapin som är livet hjälper också. Men det är lätt kanske för mig att säga det. Det kan ju också vara så att det finns något som heter BEROENDE och det förstår jag är ett helvete. Själv är jag beroende av både Litium och Haldol. Just nu ikväll tog jag faktiskt en Sobril, för jag har jag dessutom haft det så kämpigt med semester, trotts allt, semester som ska vara så bra, men inte när man reser långa sträckor coh det dessutom med sin mamma som är roten till all skada som har skett i mitt psyke... Förlåt, nu blir jag långrandig, men jag behöver bara prata litet, eller så...

Prata som sagt är bra.

Och det kan man ju göra här.

Det är bra, men då kanske man blir beroende av Viska, men det är inte heller dåligt.

Fråga:
Vad händer om du inte tar dina Benzo?

/Sofie

Sofie skrev: Prata hjälper ialla fall. Prata, prata, prata... Skriva... Kommunicera...

Med psyk? Jag vet inte om det nånsinn hjäpt mig.
Kanske nu på sistånde, men jag VET att de pajade hela mitt liv genom att tvinga mig, analysera mig som barn.
Jag är livrädd för dem än idag. Livrädd. Taggarna står ut. Redan nu.

TERAPI hjälper, livet, den terapin som är livet hjälper också.

Tiden läker såren, man orkar inte.

Men det är lätt kanske för mig att säga det.

kanske det fungerar för dig? bra.

Det kan ju också vara så att det finns något som heter BEROENDE och det förstår jag är ett helvete. Själv är jag beroende av både Litium och Haldol. Just nu ikväll tog jag faktiskt en Sobril, för jag har jag dessutom

Vänta lite nu här.

Märk mina ord över, om det är drogens frånvaro som ger ångest eller om ångesten är så stark att man måste droga bort den. Det är en enorm skillnad men väldigt svår att avgöra.

Båda dessa mediciner har jag aldrig hört annat än att de skulle hjälpa de som hade det så svårt att de inte orkade. Inget "drogberoende" ska utvecklas.
De menar du att du har ett beroende av? :lol:
Men inte av det möjliga drogberoendeskapande sobrilet? 8O
Jag tror dig, men är det inte komiskt, att du kan ta en enstaka drogberoendeskapande tablett men måste ha de som inte är droger?

You spoke to my heart there... (undrande?)

Jag hoppas också att denna diskussion kan vara till någon hjälp för Interlude som startade denna tråden.

/Sofie