Nu varit på psyk. Samtalet blev 25 minuter TROTS att jag inte tycker jag hade nått att säga. Ha sa jag måste ta mina mediciner särskilt litium, vilket jag inte gjort (influensa så sov på konstiga tider är delförklaring). Fick inga frågor mer specifikt än "Hur mår du?", "Funkar medicinerna bra?" och nått litet till. Hans favoritfärg är blå och han är friluftsmänniska som veckopendlar. Fick hans egna e-postadress också om jag hade frågor "Vissa patienter har jag BARA e-postkontakt med." men han sa jag ska dit var tredje månad då jag har många mediciner som behöver följas upp. "Lägg en karta lugnande på rakbladen, så du blir påmind." Så enkelt. Varför har jag inte tänkt på det förut? Pratade om min bok som jag håller på att skriva och fick några tips, min bok är inte renodlad om psyk, det tyckte han var bra för "det finns ju redan så många sådana böcker om psyk". Frågade vad man ska vara bra på för att vara en bra läkare; "Strukturerad." Jag pratade på. "Menar du att du är uppvarvad?" Ja, njä, vet inte. Nej, jag är nog inte det tänker jag. Han sa ingenting. "Då har inte jag nått mer?" Tack så mycket sa jag och gick.
