Inom slutenvården i Umeå får man färger. Är man till exempel blå, så har man sina kontaktpersoner som tillhör det blå laget. Om jag minns rätt alltså.
Min KP på psykosmottagningen (öppenvården alltså) var jättebra, men hon gick i pension. Min nya var verkligen SÄMST. Min gamla KP (som var sjuksköterska) stod upp för mig i alla lägen och såg till att jag fick träffa läkare på direkten om det behövdes. Tyckte hon att jag började bli dålig, så gick hon och knackade på hos läkare tills någon hade tid. Hon såg till att jag kunde få de mediciner jag bad om (även benzo, då hon visste att jag inte missbrukade) och andra hjälpmedel, såsom kedjetäcke på recept. Hon fixade också att jag fick grönt kort hos tandläkaren och gratis sjukvård utan att behöva komma upp i högkostnadsskyddet. Jag har ingen aning varför jag har det, men jag har haft det hur länge som helst. Kanske hänger ihop med det att jag har fria läkemedel när det gäller neuroleptika. Admin, vad kan det bero på? Min nya KP (som jag sa upp kontakten med innan sommaren och inväntar nu en ny) verkade inte ha någon aning.
Min gamla KP hjälpte mig också när det gällde aktivitetsersättning och sedan sjukersättning.
