Hur kan ni nöja er med ett liv med psykiatri?

Att jag klarar mig utan föräldrar ja! Är ju i 60-års åldern.

Jag träffar psykiatrin bara en gång per år (sjuksköterska) och då för att uppdatera mina uppgifter i Psykosregistret. Psykiatern har jag inte träffat på 3-4 år, men han förnyar mitt recept på Quetiapine. Har man inga psykoser är man inte intressant för psykiatrin.

Jag träffar inte heller psykiatrin mer än en gång per år. Läkaren som jag träffade
i våras sa att jag har gått i remission.

Efterfrågar inte psykosregistret somatisk hälsa också, eller kan sjuksköterska fixa detta?

Har ju deltagit i bipolÄR kvalitetsregistret innan så jag vet ju ungefär vad de frågar.

Med min utgångspunkt att det är hjärnan som är skadad och att mediciner kan hjälpa till att bli friskare är det numer lätt att acceptera psykiatrin i sitt liv. Sedan är ett bra bemötande värdefullt i alla sammanhang.

Psykosregistret mäter vikt och blodtryck. Tror de frågar om kroppsliga sjukdomar också.