Ibland vill jag tillbaka...

Tack Fantasio! <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->
All lycka till dig med......

/vnv

iprenmannen skrev: Ledsen aspie. Det var menat till vnv. Brukar svara på den som skrivit inlägget. Kan bli fel ibland.

No problemo.

Fråga dig vad det är du saknar ifrån den tiden och skaffa det idag säger jag

Just det! Alltså: Jag behöver en flickvän för social samvaro och kärlek. Dessutom får hon gärna laga mat på bestämda klockslag. Om hon har pengar gör det inget alls..... <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: --> :lol: <!-- s8) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_cool.gif" alt="" title="Cool" /><!-- s8) -->

Någon?

/vnv <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

När jag mår dåligt brukar jag ibland längta efter att bli inlagd. Man får sova om sig och äta regelbundet och förväntas inte delta i några aktiviteter. Men när jag sedan är där längtar jag så fruktansvärt mycket därifrån. Det är hemskt där.

Jag har aldrig riktigt känt att jag skapat relationer till folk som varit inlagda. Visst pratar man lite, men jag brukar spendera dagar och nätter i sängen med böcker och musik. Jag har en god vän som jag träffat på psyket, men det var först när vi kom i kontakt i Miltongruppen som vi började umgås och blev bättre vänner. Det funkar inte så på psyket känns det som. Jag har i alla fall för mycket att göra med mig själv, jag har fullt upp med att må dåligt.

Men det finns många fina människor där. När jag börjat må bättre har jag kunnat hitta olika personer som är riktigt fina. Men jag känner mig aldrig värd deras vänskap så jag drar mig undan. Det var egentligen bara när jag träffade EvilLynn som jag kände att jag fick en vän på avdelningen som också funkade utanför.

Jag saknar sällan avdelningen, förutom när jag är extremt trött... För det funkar inte att inte ta sig upp ur sängen när man är hemma, men där är det tillåtet och det är lättare att vila. Men jag vill hellre hålla liv i det sociala livet jag har utanför, jag har förlorat många vänner för att jag varit sjuk och jag vet att de behöver mig som frisk.

Jag har en väldig tur som har flera goda vänner, men känner mig ändå ensam. Vi är alla ensamma.

vnv skrev: Du har helt rätt iprenmannen! Roligt att du nämner Röda Korset eftersom att jag är medlem sedan nästan 20 år tillbaka i tiden och aktiv i den lokala kretsen som ligger närmast mitt hem! Är lite av "allt-i-allo" och gör allt möjligt inom Röda Korset, från att sitta på kontoret till att koka kaffe. Röda Korset är en livlina för mig och här känner jag mig hemma!

I dagsläget har jag ingen som helst "längtan" tillbaka till ST:Lars. Snarare tvärtom. Min Åreresa fick mig på helt andra tankar och nu har jag nya mål att leva för!
Gick förbi ST:Lars ikväll och kände bara att jag aldrig mer vill bli inlagd....

/vnv

Oj vnv, det låter underbart!! Du ser, Jämtland kan göra underverk..