Att inte vilja bli frisk

Jag tror inte det bara handlar om pengar att få ner antalet sjukskrivningar som politikerna verkar tro. Inte för min del iallfall. Sen när jag kommit igenom mina känslostormar och blivit starkare skulle jag kanske vilja gå någon utbildning till att börja med och så småningom ge mig ut och jobba... men alla utbildningar verkar så stressiga.... Och mentalt fokuserade..... Eller har jag fel? och sen jobben så stressiga...Hmm... jobba deltid kanske plugga deltid kanske....men jag tror att om samhället blev "mjukare" och inte så stressigt så skulle det kännas lättare att återgå till ett jobb. Läste en tidningsartikel där författaren drog paraleller till den höga sjukfrånvaron med gamla tiders sjukskrivningar då en diagnos innebar en frisedel från att ge sig ut i krig... Lyckliga den som blev sjuk! Dagens höga tempo passar inte mig... det vore som att andas under vatten för mig... Och jag struntar i om det kallas för funktionshinder....Jag tycker det är onormalt med stress.

det här är bara svammel. vet inte vad jag vill ha sagt egentligen

Svamla Du på. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

då en diagnos innebar en frisedel från att ge sig ut i krig... Lyckliga den som blev sjuk!

Men då var där nog avsevärt fler som simulerade.

Och jag struntar i om det kallas för funktionshinder....Jag tycker det är onormalt med stress.

Stress i sig är inte onormalt, men det är fel sorts stress vi utsätts för. Människans kropp och psyke är inte anpassat till dagens samhälle.

Förstår precis vad ni menar..... sjukdomen är tryggheten.... det andra vanliga livet innebär ansvar och stress.... tror själv aldrig att jag kommer att kunna plugga på heltid igen.... för mycket krav .... krav klarar jag bara inte av....
Pratade med min terapeut om detta ämne idag.... hon sa något om att den som väljer att inte komma ur sin "galenskap"... ut i arbetslivet kanske tror att de väljer den enklaste vägen...... men de (jag) gör sig en stor otjänst.... utan att man är medveten om det väljer man den svåraste vägen.... en väg fylld av ångest.... förstår någon vad jag menar?

Ja, det är verkligen absurt. Jag tror nog en medborgarlön är enda möjligheten. Annars kommer vi åter att efterapa USA där många sjuka är uteliggare.
Jag tycker medborgarlön är en extremt bra ide, det skapar en enda ersättning för alla, vi är ju alla lika odelaktiga i kapitalskapandet om vi inte gör ngt, så det är ju rättvist.

Undrande! Medborgarlön har jag också propagerat för, en lön som alla svenska medborgare får från den dag de föds.

Det skulle betala allt; barnbidrag, skolpeng, pengar när man går sjukskriven, när man gör lumpen, studerar på högskola, pensioner, mm.

Alkoholister och andra som inte kan hålla i pengarna skulle få God man. Men förövrigt skulle man komma undan mycket, mycket byråkrati.
Slopad socialtjänst, försäkringskassa, med mycket annat. Okej! Skatterna dskulle bli högre än idag, men vi skulle vinna på så mycket annat, att jag verkligen tycker det är värt det.

Ja, det finns ju faktkst från det att man föds, i form av barnbidrag.

Men annars är det kul att se att vi är på samma spår. Jag tror dessutom inte alls att skatterna skulle behöva höjas. Om vi funderar på vad en fattig sjuk får idag och vad han spenderar på, så ser vi områden som bostäder, mat, energi, sjukvård...