mobbing

Mer
18 år 1 månad sedan #35063 av Sofie
mobbning skapades av Sofie
Jag går omkring och grubblar över en sak. Vad var det som drev mina plågoandar till att skrika efter mig och håna mig? Hur tänkte de? Hur tänker en mobbare? Varför? Är det någon form av projektion av egen svaghet? Är det för att lägga skulden för någonting på en annan? Offret, syndabocken...

/Sofie
Mer
18 år 1 månad sedan #35074 av flisan
Svar från flisan i ämnet mobbing
Du har min medkänsla.

Det finns nog inget bra svar.
Mänsklig svaghet....som drabbar andra. Orättvist. Väldigt väldigt orättvist.
Jag tror du har rätt i något av det att det handlar om den egna svagheten. Vi mot dom. Och man vill tillhöra "vi" men för att göra det måste det finnas ett "dom"....Som tyvärr blir offer ibland.
Om du förstår hur jag menar?
Mer
18 år 1 månad sedan #35077 av Fredrik
Svar från Fredrik i ämnet mobbing
Jag har hört att en mobbare ställer sig på andra för att själv bli längre om du förstår vad jag menar. För att själv komma i bättre dager ställer han eller hon sig på någon annan.
Har du aldrig kännt ilska Sofie över det här? Jag tycker du har all rätt i världen till att bli j
ligt förbannad över vad du blivit utsatt för!
Mer
18 år 1 månad sedan #35084 av Amanita
Svar från Amanita i ämnet mobbing
För några år sedan läste jag en bok "Den nionde insikten" av James Redfield, en mycket läsvärd bok som jag kan rekommendera. Där skriver han i alla fall om något som kallas "kontrolldramer", detta är betéenden för att styra sin omgivning och vinna personliga fördelar. Han kategoriserar dessa betéenden i fyra varianter, dels är det aggressorn, den som använder våld och aggression för att få andra att göra som han vill, sedan finns det martyren, den som använder självömkan och spelar på andras medkänsla, sedan finns det översittaren som ställer sig över andra och får dem att känna sig små, och så finns det den som går in i apati och fungerar ungefär som martyren. Dessa betéenden utvecklas ofta tidigt i livet, kanske på dagis, och ofta ärvs betéendena av föräldrar.

Det kan mycket väl vara som Fredrik säger att mobbare försöker ställa sig över andra för att bli längre, men enligt Redfield handlar det mer om en slags rovdjursinstinkt, ett sätt att mätta sitt eget välmående på andras bekostnad. Detta argumenterar han för genom att hävda att människor omges av ett slags elektromagnetiskt energifält, och att människor kan ta och ge energi till varandra och att dessa kontrolldramer syftar till att parasitera på andras energier.

Jag var också mobbad, i högstadiet. Det tog många år att komma över det. När jag började träna ninjutsu så var det ett väldigt effektivt sätt att bygga upp självförtroendet och att få ur sig aggressioner och konfrontera sina rädslor, så det jag kan rekommendera är att börja träna någon form av kampkonst. Det är också väldigt bra för att balansera psyket och så lär man sig meditera.
Mer
18 år 1 månad sedan #35087 av Sofie
Svar från Sofie i ämnet mobbing
Tack för svar.

/Sofie
Mer
18 år 1 månad sedan #35338 av Sofie
Svar från Sofie i ämnet mobbing
Skulle vilja veta hur jag ska bli arg på mina gamla klasskamrater nu 20 år för sent. Skadan är ju redan skedd. Är det bra att rota i mobbningen? Svårt att över huvud taget minnas. Det jag skulle vilja fråga dem om jag fick träffa dem igen, det är vad tänkte ni på när ni ropade mina öknamn, skrek och bar er åt och räckte ut tungan?

/Sofie