tänka högt

jag tror inte heller att det är en sjuikdom, bara nån störning eller en vana

jag tänker inte bara utan konverserar dialoger, mellan två personer, som barn brukar göra när dom leker själva,

jo innerst inne så vill jag nog ha sällskap men tyvärr så har jag mycket svårt o prata med folk

Enligt en av mina psykiaters - en av de bästa jag haft- så är det full normalt att prata med sig själv, men som han sa finns det gränser även där.
En sådan gräns är svår att sätta, det beror mycket på hur personen mår.
Ett exempel på när det gått för långt i att "tänka högt" kan vara när man håller regelrätt diskutioner med sig själv där man är uppdelad i två parter som inte dela meningsuppfattning. Det utgör enligt denne psykiater en något oroande splittring av Jaget. Om man där till låter dessa två parter diskutera en själv och man då refererar till sig själv i tredje person (som han/hon/det), så kan det vara lite oroväckande.

När jag efter att ha förklarat att jag delade upp mig i två parter med olika åsikter som diskuterade mig själv i tredjer person och att diskutionerna även var något paranoida och upptog mycket tid (flera timmar om dagen). Då tyckte min dåvarande psykiater att jag var så pass instabil att han satte mig på en låg dos Haldol. Dels för att jag var lite paranoid och dels för att han ansåg att min Jag-känslar verkade splittrad.
Allt detta kan ha berott på att jag isolerade mig väldigt mycket, jag pratade, diskuterade med mina splittrade jag-former för att jag inte hade någon annan att prata med.

jag har tex berättat skämt till mig själv och skrattat , jag har typ pratat aggresvt o provocerande ibland bara frågat hur det e , det är som jag har två hjärnor, och detta gör jag bara närjag är ensam det är det somjag inte förstår

Jag kan prata högt när jag handlar tex. "Och så ska vi ha fisk också." "Hmmm, ingen makrill." *Tänk tänk* jag ska ha vinbärsgele. Var kan den vara. högt "Här borta tror jag."

Så kan det låta. (Det är ganska jobbigt att handla, mycket intryck mycket att hålla reda på stressande. Jag tror det är därför jag pratar högt ibland. Jag har läst att man kan ha problem med sin inre dialog när man har AS men jag förstår inte riktigt vad det betyder. Är det så som jag gör när jag handlar?)

Annars svär jag mäst över alla elaka människor här hemma i min ensamhet.

Maj :fiol

Min mamma hade schizofreni också och hon mådde inte så bra. Hon tänkte mycket högt för sig själv och blev arg. Hon var för högt uppskruvad och deprimerad. / bambigirl

Det är ytterst sällan jag pratar högt med mig själv. Däremot har jag nästan hela tiden en ständigt pågende konversation inom mig själv.

Detta sätt att tänka är precis såsom att "tänka" högt. I och med att jag har så att säga fått ordning på mitt bildseende där jag får upp stolpar och till och med skrivna ord med tryckbokstäver som hjälp, så har detta faktiskt vad jag tycker ökat min intelligens, med hur mycket? Kanske så mycket som 20-25 %

Detta sätt att föra en dialog kan rekommenderas för den som kommit över de första rädslorna vid en psykos.

Jag kan också säga det att det är en form av integrerat tänkande där också andra/s jag är involverade. Det är som om jag aldrig är ensam utan jag kan ibland känna att jag också har en publik närvarande "i anden"

Precis som Amanita beskriver i en annan tråd finns det absolut ingen som helst integritet i vad jag gör, tänker och säger. Det är som ett enda stort Big Brother äventyr som pågått hur länge som helst.

Det är inget att vara generad över, för det är så. Det är som att jag är ett medium för en/flera andra dimensioner, en person som man kan kalla för budbärare.