Social trygghet är viktigt! På Samhall var det bra, där samlades människor med liknande problem och det fanns en stor samhörighet att känna sig accepterad och människor där var väldigt mänskliga rent allmänt!
Antipsykotika har effekt mot paranoia, som orsakas av förhöjt dopamin. Att sova tillräckligt är viktigt. En normalperson som inte sover blir mer paranoid. Att försöka att minska på stress och ångest är också bra.
Inte rädd att gå ut, men har varit rädd att vara ensam. Har bott ensam så väldigt länge nu att jag bryr mig inte längre och min första psykos fick jag som liten pojke bara - 11 år gammal. Minns att jag fick medicin av skolpsykiatern som jag blev dämpad och trött av. Skolarbetet lyckades jag klara ändå, men riktig högbetygare blev jag inte förrän på gymnasienivå, där de flesta var studiemotiverade och bös och bråkstakar lämnade skolan efter åk 9. Minns att jag blev så förvånad över att ha vänliga och trevliga klasskompisar på gymnasiet. I övergången till universitetsnivå kom min andra jättepsykos!
Ja, våren 1990 var jag rädd för att gå ut! Opedagogiska anhöriga skrattade åt mig och sa typ: - "Ha, ha, ha, - är du rädd för att gå ut!". Och försökte dra mig ut. Detta hände strax innan de tog mig med våld till mentalsjukhuset. Fruktansvärt var det!
