Att inse att man är sjuk

Geta skrev: Att ha blivit sjukpensionär, vid 20-års ålder hade inte heller varit så bra.

Det er nå engang da at Schizofreni som regel debuterer.

Jag inser att jag har en sjukdom inte för saker som jag gör i så stor utsträckning, utan saker som jag typiskt inte gör. Visst kan jag göra tokiga saker särskiltnär jag har ett skov, men jag menar annars. Då är det sakerna jag inte gör som skiljer mig från friska.

Konstaterar att det är kluvet, så gammal jag är....

Geta skrev: Det ordnas så mycket skoj för utvecklingsstörda att man kan bli avundsjuk.

inkludering har alltid bydd meg i mot.

Oftast vill man nog spela normal så långt det går, men till sist kraschar man. Jag har ju iofs andra problem och diagnoser och är trygg med dem, men de som jag känner som haft psykos är ofta inte öppna med diagnosen alls förutom till vissa, utvalda personer (åtminstone personer "mitt i livet" vill enligt min erfarenhet inte att vem som helst ska veta).

Jag har kompisar som inte tror att det syns, att ingen märker nåt, och "om jag inte tagit medicinen så X såg, hade X inte sett att det var nåt fel med mig ..."

Det är mycket tröttsamt och suger energi att låtsas vara psykiskt frisk.